<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693</id><updated>2012-02-17T03:45:28.780+02:00</updated><title type='text'>Liriche Scandinave in Italiano</title><subtitle type='html'>In queste pagine vorrei poter offrire il frutto del mio passatempo: la traduzione di liriche scandinave in italiano e la ricerca di altri siti contenenti simili traduzioni.</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>66</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-4502335328259576239</id><published>2012-01-01T10:07:00.002+02:00</published><updated>2012-01-01T10:15:35.701+02:00</updated><title type='text'>Indice Cronologico per Autore - Post degli ultimi 5 anni</title><content type='html'>&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;In questo Blog trovate la traduzione in Italiano di 60 poesie di 32 autori nordici (Svedesi, Finno-svedesi, Finlandesi, Norvegesi, Danesi) dal 1643 ai giorni nostri – Nel seguente &lt;strong&gt;Indice Cronologico per Autore&lt;/strong&gt; trovate i nomi degli autori seguiti dai titoli delle liriche (in italiano e nella lingua originaria) e la data di pubblicazione nel Blog, per facilitare la ricerca.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;Israel Kolmodin&lt;/strong&gt; (Svezia, 1643 - 1709)&lt;br /&gt;Or viene la stagione - Den blomstertid nu kommer – Post del 08.08.2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bernhard Severin Ingemann&lt;/strong&gt; (Danimarca, 1789-1862)&lt;br /&gt;Bella è la terra – Härlig är jorden – Post del 11.12.2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Elias Lönnrot&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1802-1884)&lt;br /&gt;Voce rotta - Sortunut ääni – Post del 01.09.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Signore, proteggici dalla guerra - Varjele Jumala soasta – Post del 24.09.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Johan Ludvig Runeberg&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1804-1877)&lt;br /&gt;La sorgente - Källan – Post del 23.01.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alzo gli occhi al cielo – Jag lyfter ögat mot himmelen – Post del 24.01.2011&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Non turbare l’anima della ragazza – Grumla icke flickans själ – Post del 04.11.2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La ragazza di ritorno dall’incontro con il suo amato - Flickan kom från sin älsklings möte – Post del 09.10.2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Il sogno - Drömmen – Post del 17.07.2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Il primo bacio - Den första kyssen - Post del 14.06.2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La primavera passa in fretta - Våren flyktar hastigt – Post del 04.05.2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Le speranze del bacio - Kyssens hopp – Post del 17.04.2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Viktor Rydberg&lt;/strong&gt; (Svezia, 1828-1895)&lt;br /&gt;Dalla veranda sul mare - På verandan vid hafvet – Post del 18.08.2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bjørnstjerne Bjørnson&lt;/strong&gt; (Norvegia, 1832-1919)&lt;br /&gt;Grandi vele sul mare del Nord - Brede sejl over Nordsjö går... – Post del 04.01.2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Incontro con la sua nuova terra - Landkjenning – Post del 06.03.2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Aleksis Kivi&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1834-1872)&lt;br /&gt;Il canto del mio cuore - Sydämeni laulu – Post del 16.05.2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Il canto del boscaiolo - Metsamiehen laulu – Post del 25.04.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Josef Julius Wecksell&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1838-1907)&lt;br /&gt;Era tutto un sogno? - Var det en dröm? – Post del 14.11.2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Jens Peter Jacobsen&lt;/strong&gt; (Danimarca, 1847-1885)&lt;br /&gt;Atmosfera - Stemning – Post del 10.04.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;August Strindberg&lt;/strong&gt; (Svezia, 1849-1912)&lt;br /&gt;Il sabato sera – Lördagskväll – Post del 16.04.2011&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;August Valdemar Koskimies&lt;/strong&gt; ex Forsman (Finlandia, 1856-1929)&lt;br /&gt;Risuoni il nostro verso - Soi kiitokseksi Luojan! – Post del 02.09.2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nel mare della vita – Montapa elon merellä - Post del 07.12.2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cara Finlandia, madre senza pari – Oi, kallis Suomi, äiti verraton – Post del 07.12.2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Gustav Fröding&lt;/strong&gt; (Svezia, 1860-1911)&lt;br /&gt;Il vecchio marinaio e la carbonaia - Sjöfararen vid milan – Post del 02.05.2011&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mormora, tu giunco del lago – Säv, säv, susa – Post del 16.09.2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Wilhelm Peterson-Berger&lt;/strong&gt; (Svezia, 1867-1942)&lt;br /&gt;Al sole sui monti - På fjället i sol – Post del 01.06.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ilmari Calamnius&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1874-1970)&lt;br /&gt;Il truciolo nella corrente - Lastu lainehilla – Post del 03.08.2009&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Arvid Mörne&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1876-1946) &lt;br /&gt;Volteggia scrutando - Spanande kretsar – Post del 23.10.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Eino Leino&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1878-1926)&lt;br /&gt;Preghiera senza pace - Rauhattoman Rukous – Post del 18.05.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Joel Rundt&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1879—1971)&lt;br /&gt;Dalle nostre anime un canto - Sång ur vår själ – Post del 30.04.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Wilhelm Ekelund&lt;/strong&gt; (Svezia, 1880-1949)&lt;br /&gt;Preghiera - Tillbedjan – Post del 12.02.2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Veikko Antero Koskenniemi&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1885-1962)&lt;br /&gt;Inno alla Finlandia - Finlandia-hymni – Post del 10.04.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Harriet Löwenhjelm&lt;/strong&gt; (Svezia, 1887-1918)&lt;br /&gt;Prendimi, stringimi, carezzami piano – ”Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta” – Post del 06.10.2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sten Selander&lt;/strong&gt; (Svezia, 1891-1957)&lt;br /&gt;Alba sul mare - Gryning vid havet – Post del 10.04.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ester Forssén&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1891 - 1849)&lt;br /&gt;Fai unire le mie mani – Slut samman mina händer – Post del 25.08.2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Edith Södergran&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1892-1923)&lt;br /&gt;Paesi sconosciuti - De främmande länderna – Post del 06.04.2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lo strano mare - Det underliga havet - Post del 02.03.2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prima aurora - Tidig gryning – Post del 05.02.2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;L’anima in attesa - Den väntande själen – Post del 02.06.2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Crepuscoli viola - Violetta skymningar - Post del 06.03.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Notturno – Nokturn – Post del 07.02.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Il giorno si raffresca - Dagen Svalnar – Post del 26.01.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La bellezza - Skönhet – Post del 03.12.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Primavera nordica - Nordisk vår – Post del 18.07.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nei grandi boschi - I de stora skogarna... – Post del 28.05.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La chiara figlia del bosco - Skogens ljusa dotter – Post del 28.05.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Giorni d'autunno - Höstens dagar – Post del 04.05.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Elmer Rafael Diktonius&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1896 –1961)&lt;br /&gt;Bimbo nel giardino - Barnet i trädgården – Post del 29.08.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hjalmar Gullberg&lt;/strong&gt; (Svezia, 1898-1961)&lt;br /&gt;Togli via quelle immagini! – Ta bort fotografierna! – Post del 22.01.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Karin Boye&lt;/strong&gt; (Svezia, 1900-1941)&lt;br /&gt;Al buio - I mörkret – Post del 08.01.2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Uuno Kailas&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1901-1933)&lt;br /&gt;Preghiera finlandese - Suomalainen rukous – Post del 10.05.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Solveig vom Schoultz&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1907-1996)&lt;br /&gt;Tre sorelle - Tre systrar – Post del 05.08.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aprile - April – Post del 11.04.2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mattina d’inverno – Vintermorron – Post del 30.12.2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Benedict Zilliacus&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1921 - )&lt;br /&gt;A cosa servono le parole? - Vad behöver vi ord för? - Post del 27.05.2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bo Carpelan&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1926-2011)&lt;br /&gt;La tua figura quando siedi a tavola - Vid bordet din gestalt – Post del 15.02.2011&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Non è il tempo che ci cambia, è ciò che ci circonda - Det är inte tiden som förändrar oss, det är rummet – Post del 26.07.2008&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lars Huldén&lt;/strong&gt; (Finlandia, 1926-)&lt;br /&gt;Quando la mia vecchia maestra morì - När min gamla lärarinna hade dött – Post del 16.06.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sul mare, il canto del ghiaccio - Isens sång på havet – Post del 23.11.2007&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tomas Tranströmer&lt;/strong&gt; (Svezia, 1931- )&lt;br /&gt;Il nuotare – Att simma – Post del 04.12.2011&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-4502335328259576239?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/4502335328259576239/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=4502335328259576239&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4502335328259576239'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4502335328259576239'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2012/01/indice-cronologico-per-autore-post.html' title='Indice Cronologico per Autore - Post degli ultimi 5 anni'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-962246556893704109</id><published>2011-12-14T14:05:00.002+02:00</published><updated>2011-12-14T14:47:30.392+02:00</updated><title type='text'>POESIE DAL NORD - LIBRO SECONDO</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Cari lettori, il nuovo libro "&lt;strong&gt;Poesie dal Nord – libro secondo&lt;/strong&gt;" è stato pubblicato questo mese. (P.Pollesello, ISBN 978-952-93-0050-1, Helsinki, 15€). È un’antologia di 28 liriche di 16 poeti finlandesi, finnosvedesi, svedesi, norvegesi e danesi tradotte in italiano ed accompagnate da brevi cenni biografici e bibliografici sugli autori. Alcuni testi sono molto popolari qui al Nord, altri meno noti; alcuni sono stati scritti più di 150 anni fa, altri sono di autori contemporanei. Tutti i testi sono praticamente sconosciuti in Italia. Mi auguro che anche questo secondo libro possa schiudere ai lettori porte su stanze di cui ignoravano l’esistenza. Spedisco volentieri una copia gratis in formato pdf ai primi 30 lettori che ne faranno richiesta. Ricordo anche che il primo libro "&lt;strong&gt;Poesie dal Nord&lt;/strong&gt;" (P.Pollesello, ISBN 978-952-92-4346-4, Helsinki, 15€), pubblicato nel Settembre 2008, conteneva 34 liriche di 21 autori finlandesi, finnosvedesi, svedesi, norvegesi e danesi. Le copie stampate di questo primo libro sono da tempo esaurite, ma il formato pdf è ancora ottenibile.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-962246556893704109?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/962246556893704109/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=962246556893704109&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/962246556893704109'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/962246556893704109'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2011/12/poesie-dal-nord-libro-secondo.html' title='POESIE DAL NORD - LIBRO SECONDO'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-6380414045804997204</id><published>2011-12-04T17:15:00.003+02:00</published><updated>2011-12-09T12:29:47.023+02:00</updated><title type='text'>Il nuotare - Tomas Tranströmer (Svezia, 1931- )</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3366ff;"&gt;Tomas Tranströmer è uno scrittore, poeta e traduttore svedese molto conosciuto e apprezzato in patria, vincitore di vari premi letterari. Nel 2011 è stato insignito del premio Nobel per la letteratura con la seguente motivazione: "...perché attraverso le sue immagini condensate e traslucide, ha offerto un nuovo accesso alla realtà". ”Il nuotare” / “Att simma”, è una delle quattro poesie pubblicate nel 1948 a Stoccolma su “Loke - Organ för Södermalms Högre allmänna läroverk med omnejd”. Il 1948 fu l’anno del debutto del poeta e “Att simma” è una delle prime liriche pubblicate da un Tranströmer non ancora maggiorenne.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Il nuotare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3366ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;se si vuol nuotare&lt;br /&gt;l’acqua dev’essere viva,&lt;br /&gt;dev’essere in fuga,&lt;br /&gt;con i ciottoli in bocca&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;chi nuota&lt;br /&gt;e lascia che l’acqua giochi con quello strumento ch’è il suo corpo,&lt;br /&gt;è un’áncora morbida&lt;br /&gt;fra la corrente,&lt;br /&gt;un tiro di dadi,&lt;br /&gt;leggera luce di una fiaccola,&lt;br /&gt;solo, come un soldato annegato&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;il nuotatore brucia lentamente&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;è un’esca&lt;br /&gt;per il pontile affamato&lt;br /&gt;se c’è qualche pontile,&lt;br /&gt;crea inquietudine&lt;br /&gt;se c’è qualche spiaggia,&lt;br /&gt;ma, lui, scavalca lentamente montagne infinite&lt;br /&gt;con il fuoco nei polmoni.&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#ff6600;"&gt;Att simma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="color:#3366ff;"&gt;originale in svedese (con permesso)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;om man skall simma&lt;br /&gt;måste vattnet vara levande&lt;br /&gt;måste vattnet vara på flykt&lt;br /&gt;med kiselstenar i munnen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;han som simmar&lt;br /&gt;som låter vattnet spela på sin huds instrument&lt;br /&gt;är ett mjukt ankare&lt;br /&gt;bland strömmar&lt;br /&gt;en tärning&lt;br /&gt;ljus som en fackla&lt;br /&gt;ensam som en drunknad soldat&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;den simmande brinner sakta&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;han är lockbete&lt;br /&gt;för den hungriga bryggan&lt;br /&gt;om det finns någon brygga&lt;br /&gt;han skapar oro&lt;br /&gt;om det finns någon strand&lt;br /&gt;men själv går han lugn över gränslösa berg&lt;br /&gt;med eld i lungorna&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-6380414045804997204?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/6380414045804997204/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=6380414045804997204&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6380414045804997204'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6380414045804997204'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2011/12/il-nuotare-tomas-transtromer-svezia.html' title='Il nuotare - Tomas Tranströmer (Svezia, 1931- )'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-1998377085604464676</id><published>2011-08-17T20:08:00.002+02:00</published><updated>2011-08-17T20:22:37.834+02:00</updated><title type='text'>traduttore-traditore</title><content type='html'>Ho trovato un libro sulla mia scrivania, sicuramente lasciatovi da mia figlia Sara che non usa rimettere a posto ciò che legge. Il titolo mi ha stimolato ad aprirlo: "Klokt, kvickt, elak: om böcker, författare och läsning" (Saggio, veloce, cattivo: sui libri, sugli scrittori e sul leggere) di Thure Nyman, [Sällskapet Bokvännerna, Tryckeri AB Thule, Stockholm, 1960]. Apro a caso e trovo, sorte amara, il capitolo sul tradurre ("Traduttore-traditore") dove apprendo quello che alcuni poeti che ho tradotto pensavano dei traduttori.&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;"En översättning av ett diktverk är omöjligt ty diktens anda sitter ju i språkens varje ord" (Strindberg). "Tradurre una poesia è impossibile poiché lo spirito della poesia risiede nelle singole parole di una lingua".&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;"Vers får översättas blott i inspiration om den skall bli bra, med god vilja endast blir det inte fint" (Edith Södergran). "La poesia può essere tradotta solo con l'aiuto dell'ispirazione, con la sola buona volontá il lavoro non viene bene."&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Infine un categorico Voltaire (&lt;i&gt;in svedese nel testo&lt;/i&gt;): "Det är omöjligt att översätta poesi - Kan man översätta musik?" "È imposibile tradurre poesia. Si può tradurre la musica?"&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;E scusate per le traduzioni.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-1998377085604464676?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/1998377085604464676/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=1998377085604464676&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1998377085604464676'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1998377085604464676'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2011/08/traduttore-traditore.html' title='traduttore-traditore'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-1675130801323159602</id><published>2011-07-27T12:23:00.002+02:00</published><updated>2011-07-27T12:26:51.358+02:00</updated><title type='text'>una breve pausa per preparare un libro</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Cari lettori, cari amici!&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Sto considerando seriamente di pubblicare un secondo libro di traduzioni. Il lavoro editoriale mi porterà via un po' del mio non abbondante tempo libero e non prevedo di presentare nuove traduzioni durante l'estate del 2011. Se volete contattarmi mi trovate su Facebook.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Saluti cordiali&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Piero&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-1675130801323159602?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/1675130801323159602/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=1675130801323159602&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1675130801323159602'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1675130801323159602'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2011/07/una-breve-pausa-per-preparare-un-libro.html' title='una breve pausa per preparare un libro'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-2814763108253072040</id><published>2011-05-02T12:09:00.002+02:00</published><updated>2011-05-02T12:11:30.006+02:00</updated><title type='text'>Il vecchio marinaio e la carbonaia - Gustaf Fröding (Svezia, 1860 – 1911)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3366ff;"&gt;Gustaf Fröding (nato ad Alster in Svezia il 22 agosto 1860 e morto a Uppsala l’8 febbraio 1911) fu un giornalista e poeta le cui liriche dalla metrica melodiosissima sono fra le più popolari in Svezia e vengono ripresentate regolarmente come testi di canzoni. Fröding esprime, con virtuosismo formale, la sua simpatia per la gente comune e per quanti sono stati colpiti duramente dal destino. L’autore descrive anche apertamente i suoi problemi con le donne e con l’alcol, causa dei suoi gravi problemi di salute e probabilmente della sua morte. Il testo “Il vecchio marinaio e la carbonaia” è stato musicato da Selim Palmgren (Finlandia, 1878-1951). Per una biografia e bibliografia più completa (in inglese) leggi &lt;/span&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Fr%C3%B6ding"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3366ff;"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Fr%C3%B6ding&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3366ff;"&gt; &lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Il vecchio marinaio e la carbonaia, dalla raccolta “Chitarra e fisarmonica” (1891)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3366ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Presso la carbonaia ho vegliato tutto l’inverno e la primavera,&lt;br /&gt;per lunghi anni ho sognato il mio mare, ormai lontano.&lt;br /&gt;Per lunghi anni ho desiderato di andarmene da qui,&lt;br /&gt;da questo lavoro che incatena la mia vecchiaia.&lt;br /&gt;Dal mare viene il vento che soffia fra i pini&lt;br /&gt;Dal mare il vento che gioca con la polvere della carbonaia,&lt;br /&gt;ove la terra copre il carbone incandescente.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Le vele biancheggiano sul gran mare,&lt;br /&gt;le onde s’infrangono rombanti e schiumeggianti&lt;br /&gt;su coste di paesi lontani.&lt;br /&gt;Sul mare, sull’immenso mare voglio andarmene...&lt;br /&gt;ma sono qui, costretto alla carbonaia, a gettare terra&lt;br /&gt;sulle braci rosseggianti.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;E le ombre si fanno più fitte, e il giorno finisce,&lt;br /&gt;e l’oscurità cade pesante, e la notte diventa fredda.&lt;br /&gt;Ancora qualche bagliore dalla carbonaia.&lt;br /&gt;Ma il bosco e pieno di melodie che parlano del mare,&lt;br /&gt;il mio animo è affranto nell’udire il canto del vento,&lt;br /&gt;il mio spirito è triste, triste da morire.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Sjöfararen vid milan, från diktsamling ”Gitarr och Dragharmonika” (1891)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3366ff;"&gt;originale in svedese di Gustaf Fröding&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Vid milan har jag vaktat i vinter och vår&lt;br /&gt;och längtat till havet i många, långa år,&lt;br /&gt;långt bort från min gammalmansmöda.&lt;br /&gt;Från havet är den vind, som i tallarna går,&lt;br /&gt;från havet är den vind, som leker med stoftet från milan,&lt;br /&gt;som står med mull över kolen, som glöda.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Och seglen de glänsa på havets vida rum&lt;br /&gt;och vågorna de kasta sig med dån och med skum&lt;br /&gt;mot stränderna av främmande länder.&lt;br /&gt;Till havet, till havet det vida jag vill&lt;br /&gt;- vid milan är jag bunden, jag kastar av och till&lt;br /&gt;med mull över glimtande bränder.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Och skuggorna de tätna och dagen den är all&lt;br /&gt;och mörkret faller tyngre och natten kommer kall,&lt;br /&gt;det glimtar och glimtar i glöden.&lt;br /&gt;Och skogen av sångerna om havet är full,&lt;br /&gt;min själ är bedrövad för vindsångens skull,&lt;br /&gt;mitt sinne är sorgset till döden.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-2814763108253072040?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/2814763108253072040/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=2814763108253072040&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2814763108253072040'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2814763108253072040'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2011/05/il-vecchio-marinaio-e-la-carbonaia.html' title='Il vecchio marinaio e la carbonaia - Gustaf Fröding (Svezia, 1860 – 1911)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-725469584636289279</id><published>2011-04-16T20:16:00.007+02:00</published><updated>2011-04-17T19:42:01.966+02:00</updated><title type='text'>Il sabato sera - August Strindberg (Svezia, 1849-1912)</title><content type='html'>&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Johan August Strindberg (Stoccolma, 22 gennaio 1849 – 14 maggio 1912) fu uno scrittore e drammaturgo svedese. La sua vasta produzione ricopre in pratica tutti i generi letterari ed è raccolta in circa cinquanta volumi (cui se ne aggiungono oltre venti di corrispondenze). Per la rilevanza dei suoi scritti il nome di Strindberg affianca al norvegese Henrik Ibsen all'apice della tradizione letteraria scandinava ed è annoverato tra i massimi artisti letterati del mondo. La vita di Strindberg fu tumultuosa, tessuta di esperienze complesse e scelte radicali e contraddittorie, a tratti rivolta contemporaneamente a molteplici discipline non direttamente attinenti alla figura ufficialmente letteraria dell'autore: scultura, pittura e fotografia, chimica, alchimia, teosofia. Sintomi di una rottura intima del proprio animo con la dimensione convenzionale del tempo e del vivere, elementi dunque reciprocamente contaminati nell'atto creativo e fondamentali per la sua interpretazione. Per una biografia e bibliografia in italiano vedi &lt;a href="http://it.wikipedia.org/wiki/August_Strindberg"&gt;http://it.wikipedia.org/wiki/August_Strindberg&lt;/a&gt; .&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;La lirica “Il sabato sera” può venir compresa in tutte le sue risonanze da chi ha vissuto l’esperienza di una sera di giugno in una villa sul mar Baltico. Il poeta descrive un’atmosfera magica di cui la casa, il giardino, gli abitanti, le piante, gli oggetti, il cielo ed il mare sono unitamente perfusi, al cala della sera. &lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Il sabato sera, dalla raccolta ”Poesie in versi e in prosa” (Bonnier editore, Stoccolma, 1887)&lt;/span&gt; &lt;br /&gt; &lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;br /&gt;&lt;p&gt;Il vento tace, la baia è uno specchio,&lt;br /&gt; il mulino ad acqua si è assopito, la vela è calata.&lt;br /&gt; I buoi son lasciati al pascolo,&lt;br /&gt; tutto si prepara per il giorno di riposo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Uno stormo di beccacce vola sul bosco&lt;br /&gt; mentre il bracciante suona la fisa presso al magazzino,&lt;br /&gt; si scopa la veranda, si rastrella il cortile,&lt;br /&gt; si bagnano i giardini, ammirando i lillá.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Nelle aiuole, le bambole dei bimbi&lt;br /&gt; sotto le corolle di tulipani multicolori,&lt;br /&gt; la palla è rotolata via sull’erba al buio della sera,&lt;br /&gt; la trombetta è affondata nell’acqua del barile.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Le verdi persiane sono già chiuse,&lt;br /&gt; i cancelli serrati, le porte sprangate,&lt;br /&gt; la signora va ella stessa a spegnere l’ultima luce,&lt;br /&gt; fra poco tutti in casa dormiranno.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; La dolce notte di giugno si assopisce piano,&lt;br /&gt; le vecchie pale del mulino a vento son ferme,&lt;br /&gt; ma sulla riva si sente ancora il rumore del mare:&lt;br /&gt; come un eco lontano delle passate tempeste.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Lördagskväll, från samling ”Dikter på vers och prosa”, (Bonnier, Stockholm 1883) &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di August Strindberg&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Vinden vilar, viken ligger som en spegel,&lt;br /&gt; kvarnen somnar, seglarn tar ner segel.&lt;br /&gt; Oxarna bli släppta ut i gröna hagen,&lt;br /&gt; allting rustar sig till vilodagen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Morkullsträcket drager över skogen,&lt;br /&gt; drängen spelar dragklaver vid logen,&lt;br /&gt; förstukvisten sopas, gården krattas,&lt;br /&gt; trädgårdssängar vattnas och syrener skattas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; På rabatten ligga barnens dockor&lt;br /&gt; under brokiga tulpaners klockor.&lt;br /&gt; Bolln i gräset lagt sig i skym unnan,&lt;br /&gt; och trumpeten drunknat uti vattentunnan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Gröna luckor äro redan slutna,&lt;br /&gt; låsen stängda, reglar skjutna,&lt;br /&gt; frun går själv och släcker sista ljuset,&lt;br /&gt; snart i drömmar sover hela huset.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Ljumma juninatten slumrar stilla,&lt;br /&gt; still står gårdens nötta vädervilla,&lt;br /&gt; men i stranden ännu havet gormar;&lt;br /&gt; det är bara dyningar från veckans stormar.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-725469584636289279?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/725469584636289279/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=725469584636289279&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/725469584636289279'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/725469584636289279'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2011/04/il-sabato-sera-august-strindberg-svezia.html' title='Il sabato sera - August Strindberg (Svezia, 1849-1912)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-7380548172890164952</id><published>2011-02-15T12:39:00.001+02:00</published><updated>2011-02-15T12:43:47.211+02:00</updated><title type='text'>La tua figura quando siedi a tavola - Bo Carpelan (Finlandia, 1926-2011)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#000099;"&gt;Ricordo una breve telefonata a Bo Carpelan per chiedergli lumi su una sua poesia che volevo tradurre. Alla mia domanda di “cosa intendesse” in un determinato verso lui rispose “…se solo lo sapessi!”. L’umorismo e la gentilezza hanno caratterizzato Carpelan fino alla fine dei suoi giorni. Bo Gustaf Bertelsson Carpelan (Helsinki, 25 ottobre 1926 – Espoo, 11 febbraio 2011) è stato un poeta e scrittore finlandese di lingua svedese. Ha pubblicato la sua prima raccolta poetica nel 1946. Sì è laureato in filosofia nel 1956 e dottorato nel 1960. La sua produzione, oltre a numerosi testi di poesia, include anche romanzi e racconti (Il libro di Benjamin è stato tradotto in italiano e pubblicato nel 2003 da Iperborea, Milano). È l'unico autore a essere stato insignito per due volte, nel 1993 e 2005, del Premio Finlandia. Nel 2007 ha ricevuto il Premio europeo di letteratura (Prix Européen de Littérature). Per una biografia e bibliografia completa in inglese vedi &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.kirjasto.sci.fi/carpelan.htm"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#000099;"&gt;http://www.kirjasto.sci.fi/carpelan.htm&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#000099;"&gt; . Nella breve lirica ”La tua figura quando siedi a tavola” l’autore descrive la realtà quotidiana, una scena a lui cara, intima, e termina con una breve interiorizzazione:  “…tingens bruk och klarhet”. Qualche anno prima, l’architetto svedese Gregor Paulsson e suo figlio Nils scrivevano il loro famoso “Tingens bruk och prägel” [Cose per l’uso quotidiano e come forma di vita] (1956, Kooperativa förbundets förlag, Stockholm), testo in cui vengono introdotti termini come “uso pratico”, “uso sociale” ed “uso estetico delle cose”. Sembra quasi che Carpelan voglia modificare il titolo dei Paulsson in “…cose per l’uso quotidiano e come chiarezza nella vita”, per indicare l’effetto interiore dell’ “uso delle cose”. Io ho tradotto liberamente in “…lo scopo delle cose, e la loro chiarezza”.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;”La tua figura quando siedi a tavola” dalla raccolta ”Il giorno fresco – Poesie” (1961, Schildts förlag, Helsingfors)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#000099;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;La tua figura quando siedi a tavola,&lt;br /&gt;sulla tua mano l’ombra della testa del bambino, un frutto,&lt;br /&gt;il tuo sguardo sui movimenti degli alberi, oltre la finestra,&lt;br /&gt;movimenti che si riflettono sul coltello con cui tagli il pane,&lt;br /&gt;lo scopo delle cose, e la loro chiarezza.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;"Vid bordet din gestalt" från ”Den svala dagen - Dikter” (1961, Schildts Ed., Helsinki)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#000099;"&gt;originale in svedese di Bo Carpelan&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vid bordet din gestalt,&lt;br /&gt;över din hand skuggan av barnets huvud, en frukt,&lt;br /&gt;din blick genom fönstret fäst vid trädens rörelser,&lt;br /&gt;rörelsen speglad i kniven som skär brödet,&lt;br /&gt;tingens bruk och klarhet.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-7380548172890164952?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/7380548172890164952/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=7380548172890164952&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7380548172890164952'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7380548172890164952'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2011/02/la-tua-figura-quando-siedi-tavola-bo.html' title='La tua figura quando siedi a tavola - Bo Carpelan (Finlandia, 1926-2011)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-1371430696934914137</id><published>2011-01-24T16:41:00.001+02:00</published><updated>2011-01-24T16:46:01.987+02:00</updated><title type='text'>Alzo gli occhi al cielo – J.L.Runeberg (Finlandia, 1804-1877)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Alzo gli occhi al cielo è un salmo di ringraziamento scritto da Johan Ludvig Runeberg nel 1857. Il testo, che descrive la preghiera di un bambino, fu introdotto nel libro dei salmi finlandese e finno-svedese già nel 1883 su melodia di Rudolf Lagi, ed in quello svedese più tardi con una melodia di Oskar Lindberg (1887-1955) del 1917. È una delle preghiere più amate ed è stata associata nella cultura popolare alla preghiera serale dei bimbi prima del sonno. Le quattro strofe qui tradotte sono la versione svedese del 1929 ( &lt;/span&gt;&lt;a href="http://sv.wikisource.org/wiki/Jag_lyfter_%C3%B6gat_mot_himmelen"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://sv.wikisource.org/wiki/Jag_lyfter_%C3%B6gat_mot_himmelen&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;). Per altre versioni e per la loro datazione vedi la lista &lt;/span&gt;&lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Jag_lyfter_%C3%B6gat_mot_himmelen"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Jag_lyfter_%C3%B6gat_mot_himmelen&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;. In youtube si possono ascoltare diverse interpretazioni (e.g. &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=Nc57-8JMPj8"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=Nc57-8JMPj8&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;). Per una breve biografia e bibliografia di J.L.Runeberg vedi il post del 23 gennaio 2007 su questo blog.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Alzo gli occhi al cielo&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Alzo gli occhi al cielo&lt;br /&gt;e unisco le mani in preghiera.&lt;br /&gt;A te mio Dio, che sei amico dei bambini,&lt;br /&gt;a te rivolgo il mio pensiero.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sono felice di poterti ringraziare,&lt;br /&gt;e lo faccio di cuore.&lt;br /&gt;Lo so che tu mi stai guardando&lt;br /&gt;e vuoi ascoltare la mia preghiera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Grazie per tutte le cose che mi continui a dare,&lt;br /&gt;le cose che posso amare, sentire o avere.&lt;br /&gt;Grazie anche per tutto ciò&lt;br /&gt;a cui non son capace di dare un nome.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Proteggimi con la tua mano forte,&lt;br /&gt;Padre di immensa bontá,&lt;br /&gt;e lasciami crescere fino a che arrivi alla tua patria&lt;br /&gt;nel regno dei cieli.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Jag lyfter ögat mot himmelen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di J.L.Runeberg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Jag lyfter ögat mot himmelen&lt;br /&gt;och knäpper hop mina händer.&lt;br /&gt;Du käre Gud, som är barnens vän,&lt;br /&gt;till dig min tanke jag vänder.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag är så glad att få tacka dig,&lt;br /&gt;och gärna vill jag det göra.&lt;br /&gt;Jag vet det visst, att du ser på mig,&lt;br /&gt;och vad jag ber vill du höra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tack för allt gott du mig ständigt ger&lt;br /&gt;att känna, älska och äga.&lt;br /&gt;Tack, gode Fader, för mycket mer&lt;br /&gt;än jag kan nämna och säga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Så skydda mig med din starka hand,&lt;br /&gt;o Fader god utan like,&lt;br /&gt;och låt mig växa för livets land,&lt;br /&gt;som är ditt himmelska rike.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-1371430696934914137?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/1371430696934914137/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=1371430696934914137&amp;isPopup=true' title='1 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1371430696934914137'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1371430696934914137'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2011/01/alzo-gli-occhi-al-cielo-jlruneberg.html' title='Alzo gli occhi al cielo – J.L.Runeberg (Finlandia, 1804-1877)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-1199599632778814927</id><published>2010-12-30T12:20:00.001+02:00</published><updated>2010-12-30T12:25:06.990+02:00</updated><title type='text'>Mattina d’inverno - Solveig vom Schoultz (Finlandia, 1907-1996)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Come scrittrice di liriche, novelle e commedie, Solveig vom Schoultz è annoverata fra i più importanti autori in lingua svedese. In poesia, considerata dall’autrice come la sua “lingua madre”, ella ama toccare con accenni, allusioni, contrasti e sfumature importanti temi quali l’avanzare dell’età o la condizione della donna. Solveig vom Schoultz è una delle figure primarie nella fase dello sviluppo del modernismo nella poesia svedese. Nata Solveig Segerstråle in Finlandia (a Borgå), è stata sposata in secondo matrimonio con il compositore finnosvedese Erik Bergman. In “Mattino d’inverno” l’autrice sembra proprio descrivere Bergman (all’epoca 85enne, ma ancora attivo compositore).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;“Mattina d’inverno” dalla raccolta “Ombra di nuvola” (1996)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Così è una mattina&lt;br /&gt;così potrebbero essere mille mattine:&lt;br /&gt;un piccolo uomo grigio&lt;br /&gt;pieno di pensieri&lt;br /&gt;beve il suo tè in pantofole,&lt;br /&gt;ascolta la radio -&lt;br /&gt;o si dimentica di ascoltare,&lt;br /&gt;va nel suo studiolo,&lt;br /&gt;spegne tutte le preoccupazioni del mondo,&lt;br /&gt;spegne tutto quel che si può spegnere,&lt;br /&gt;sta alla finestra,&lt;br /&gt;ascolta la neve lì fuori,&lt;br /&gt;gli abeti oltre il ruscello,&lt;br /&gt;oppure l’ombra del tamburo dello sciamano&lt;br /&gt;lì sul muro, magica.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;“Vintermorron” från diktsamling “Molnskuggan” (1996)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Solveig vom Schoultz&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Så är en morron&lt;br /&gt;så skulle tusen mornar få vara&lt;br /&gt;lite grå man&lt;br /&gt;full av funderingar&lt;br /&gt;dricker sitt te i tofflor&lt;br /&gt;lyssnar till radion&lt;br /&gt;eller glömmer att lyssna&lt;br /&gt;går till sin arbetsvrå&lt;br /&gt;stänger av världens bekymmer&lt;br /&gt;stänger av allt som kan stängas&lt;br /&gt;står vid sitt fönster&lt;br /&gt;lyssnar till snön därute&lt;br /&gt;granarna bortom bäcken&lt;br /&gt;eller till trolltrummans&lt;br /&gt;magiska skugga på väggen.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-1199599632778814927?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/1199599632778814927/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=1199599632778814927&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1199599632778814927'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1199599632778814927'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2010/12/mattina-dinverno-solveig-vom-schoultz.html' title='Mattina d’inverno - Solveig vom Schoultz (Finlandia, 1907-1996)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-3722050205040606941</id><published>2010-11-04T10:30:00.003+02:00</published><updated>2010-11-04T11:36:06.004+02:00</updated><title type='text'>Non turbare l’anima della ragazza – J.L.Runeberg (Finlandia, 1804-1877)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Nel 1969, in occasione dei sessant’anni di Roberto Wis (fondatore e primo direttore dell’Istituto di Cultura Italiano a Helsinki), veniva pubblicato da Werner Södeström-Helsinki il libro “Terra Boreale – Studi italo-finalndesi” che raccoglie dei saggi dello stesso Wis su argomenti varii di interesse storico e letterario. Un saggio (in francese) è dedicato ai rapporti di G.Carducci con la Finlandia. Con mia sorpresa lì ho trovato la traduzione di una lirica di J.L.Runeberg eseguita dal poeta italiano. “Grumla icke flickans själ” è una lirica della seconda raccolta ”Idyll och Epigram” originariamente pubblicata nella raccolta “Dikter”, seconda parte, Helsinki, Frenckell &amp;amp; Son, 1833.&lt;br /&gt;Nel libro di Wis sono riportate anche altre traduzioni in italiano (apparse nel 1865 e nel 1907) di autori ignari della traduzione di Carducci (apparsa postuma in una raccolta del 1928) ed una traduzione in francese. Aggiungo a questa lista la mia traduzione (non metrica) ed una recente traduzione in finlandese trovata nel web.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Non turbare l’anima della ragazza&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello (2010)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;La giovane sedeva sulla riva del ruscello&lt;br /&gt;e lì bagnava i piedi.&lt;br /&gt;Un uccellino, lì sopra, cantò così:&lt;br /&gt;"Ragazza, non turbare le acque del ruscello:&lt;br /&gt;non riflettono più il cielo!".&lt;br /&gt;La giovane alzò gli occhi&lt;br /&gt;e rispose fra le lacrime:&lt;br /&gt;"Non preoccuparti ora per il ruscello,&lt;br /&gt;le sue acque ridiventeranno presto chiare.&lt;br /&gt;Invece, quando mi vedesti qui&lt;br /&gt;con quel giovane,&lt;br /&gt;avresti dovuto dire a lui:&lt;br /&gt;- Non turbare l’anima della ragazza:&lt;br /&gt;non si rasserenerà più,&lt;br /&gt;e mai rispecchierà più il cielo - ".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Grumla icke flickans själ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Johan Ludvig Runeberg (1833)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Flickan satt vid bäckens strand,&lt;br /&gt;Tvådde sina fötter der.&lt;br /&gt;Sjöng en fogel ofvanför:&lt;br /&gt;"Flicka, grumla bäcken ej,&lt;br /&gt;Himlen syns ej mer i den!"&lt;br /&gt;Flickan slog sitt öga opp,&lt;br /&gt;Talade med tårad blick:&lt;br /&gt;"Sörj ej öfver bäcken, du,&lt;br /&gt;Bäcken klarnar snart igen.&lt;br /&gt;När du såg mig stå en gång&lt;br /&gt;Vid en ynglings sida här,&lt;br /&gt;Du till honom tala bordt:&lt;br /&gt;Grumla icke flickans själ,&lt;br /&gt;Aldrig skall den klarna se'n,&lt;br /&gt;Aldrig spegla himlen mer."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Il ruscello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di &lt;strong&gt;Giosué A. Carducci&lt;/strong&gt; (agosto 1853, pubblicata da Giuseppe Albini e Albano Sorbelli nel 1928 in “G. Carducci - Primizie e reliquie delle carte inedite”, Bologna, Zanichelli, p.168)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ne’l margin del ruscello, a un bel mattino,&lt;br /&gt;La fanciulla sedea fra le viöle.&lt;br /&gt;Volava su pe’l cielo un augellino&lt;br /&gt;E ne’l canto dicea queste parole:&lt;br /&gt;"Se tu turbi, o fanciulla, il ruscellino&lt;br /&gt;Giù pe’l suo sen non guizzerà più il sole,&lt;br /&gt;Né verrà la colomba mattiniera&lt;br /&gt;A cantarvi d’amore in sua maniera".&lt;br /&gt;Il bianco viso in lagrime bagnato&lt;br /&gt;Levò la giovinetta al bel cantore&lt;br /&gt;"Presto il ciel risorride al rio schiarato&lt;br /&gt;Ma più non risorride entro il mio core.&lt;br /&gt;Quando un garzon tu mi vedesti a lato,&lt;br /&gt;Dirgli dovei: Deh, se tu intendi amore,&lt;br /&gt;Deh non turbar de la fanciulla l’alma&lt;br /&gt;Che non rischiara più né torna in calma".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Il ruscello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Traduzione in italiano di Costantino Arlia (in “Rose e viole”, Torino, Favale &amp;amp; C, 1865, pp.5-6)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sovra la sponda di un ruscellino&lt;br /&gt;una fanciulla giace in pensier,&lt;br /&gt;e lo scorrente flutto azzurrino&lt;br /&gt;inconscia sguazza col piè legger.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ma un augellino quivi la ronda&lt;br /&gt;del vol raccoglie, e si ristà:&lt;br /&gt;"Così sturbata la placida onda&lt;br /&gt;speglio al bel cielo più non sarà"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Piena di pianto l’ampia pupilla&lt;br /&gt;ella gli volge, nel suo dolor:&lt;br /&gt;"Non te ne dolga; presto tranquilla&lt;br /&gt;tornerà l’onda col suo chiaror.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ma perché quando un dì vedesti&lt;br /&gt;un giovincello presso a me star&lt;br /&gt;augel pietoso, non gli dicesti:&lt;br /&gt;- A questa il core, deh! Non turbar?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Non turbar l’alma della fanciulla,&lt;br /&gt;deh! Non tentare la sua virtù;&lt;br /&gt;poiché lo speglio del cor s’annulla,&lt;br /&gt;ed appannato non schiara più!."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Il ruscello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Giovanni Loria (in “Nuovi fiori stranieri”, Versioni libere, Feltre, Boschiero 1907, pp. 138-39)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Del ruscelletto su la verde sponda&lt;br /&gt;La fanciulla sedea coi piè ne l’onda.&lt;br /&gt;Un augellin su l’ali sue librato,&lt;br /&gt;cantando le dicea: "Bada o fanciulla,&lt;br /&gt;se tu mi turbi di quest’onde il velo,&lt;br /&gt;vedrai che più non vi si specchia il cielo."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A l’augellino, lacrimando, alzava&lt;br /&gt;gli sguardi la fanciulla e tal parlava:&lt;br /&gt;"Non accorarti, no, non accorarti,&lt;br /&gt;se l’onda del ruscel turbar mi vedi;&lt;br /&gt;essa fra poco, d’ogni cosa ignara,&lt;br /&gt;ritornerà qual pria limpida e chiara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ma ben dovevi, allor che m’hai veduta&lt;br /&gt;A fianco d’un garzone un dì seduta,&lt;br /&gt;ben dovevi tu allora in altri accenti&lt;br /&gt;uscire: A la fanciulla oh! Non si turbi&lt;br /&gt;de l’anima il candor! No’l rivedrai&lt;br /&gt;mai più le stelle rispecchiar, no, mai."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Le ruisseau&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Traduzione in francese di Xavier Marmier (in “Poésies d’un voyageur. 1834-1874”, Paris, Raçon et Cie, 1874, pp.37-38). &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La jeune fille va sons l’ombreuse charmille&lt;br /&gt;Baigner ses pieds dans le ruisseau.&lt;br /&gt;L’alouette en son vol lui dit: "O jeune fille,&lt;br /&gt;Prends garde de troubler cette eau!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;On ne pourrait plus voir en sa clarté limpide&lt;br /&gt;Briller le ciel d’azur et d’or."&lt;br /&gt;La jeune fille écoute, et d’un regard timide&lt;br /&gt;Suivant l’oiseau dans son essor,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Elle répond, avec une tristesse amére:&lt;br /&gt;"Ne t’inquiète pas de cette eau ;&lt;br /&gt;Un souffle de la brise, un rayon de lumière,&lt;br /&gt;Lui rendront un éclat nouveau.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mais le jour où tu vis un homme au doux sourire&lt;br /&gt;M’exprimer ici son ardeur,&lt;br /&gt;C’est à lui, c’est è lui, qu’il aurait fallu dire:&lt;br /&gt;- Ne trouble pas ce jeunne cœur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Car lorsqu’un faux amour, dans une âme innocente.&lt;br /&gt;A jeté son poison cruel,&lt;br /&gt;La pauvre âme jamais, hélas !, en sa tourmente,&lt;br /&gt;Ne reflète l’azur du ciel."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Älä sekoita tytön sielua&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in finlandese riportata da Erkki Pullinen (2010)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;(&lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.recmusic.org/lieder/get_text.html?TextId=57616"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://www.recmusic.org/lieder/get_text.html?TextId=57616&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tyttö istui puron reunalla,&lt;br /&gt;pesi siinä jalkojaan.&lt;br /&gt;Lintu lauloi puussa:&lt;br /&gt;"Älä tyttö sekoita puroa,&lt;br /&gt;taivas ei enää näy siinä!"&lt;br /&gt;Tyttö katsoi ylös,&lt;br /&gt;sanoi kyynelsilmin:&lt;br /&gt;"Älä sinä kanna huolta purosta,&lt;br /&gt;kyllä se selkiää pian taas.&lt;br /&gt;Kun näit kerran minut tässä&lt;br /&gt;nuoren miehen kanssa,&lt;br /&gt;olisit silloin sanonut hänelle:&lt;br /&gt;- Älä sekoita tytön sielua;&lt;br /&gt;se ei selkiinny koskaan,&lt;br /&gt;se ei enää koskaan heijasta taivasta."&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-3722050205040606941?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/3722050205040606941/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=3722050205040606941&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3722050205040606941'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3722050205040606941'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2010/11/non-turbare-lanima-della-ragazza.html' title='Non turbare l’anima della ragazza – J.L.Runeberg (Finlandia, 1804-1877)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-8563541552950292888</id><published>2010-10-06T08:40:00.002+02:00</published><updated>2010-10-06T08:47:10.728+02:00</updated><title type='text'>Prendimi, stringimi, carezzami piano - Harriet Löwenhjelm (Svezia, 1887-1918)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Harriet Löwenhjelm, nata il 18 febbraio 1887 a Helsingborg in Svezia e morta il 24 maggio 1918 a Tranås, fu poetessa e artista (come lei stessa si definiva). Un viaggio a Parigi la ispirò a scrivere le sue liriche, che furono pubblicate in gran parte postume negli anni venti. Morì di tubercolosi a trent’anni. Per un’immagine della Löwenhjelm, vedi &lt;/span&gt;&lt;a href="http://media.ne.se/neimage/1195020.jpg"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://media.ne.se/neimage/1195020.jpg&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;. In Wikisource si trovano molte delle sue liriche, in svedese (&lt;/span&gt;&lt;a href="http://sv.wikisource.org/wiki/F%C3%B6rfattare:Harriet_L%C3%B6wenhjelm"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://sv.wikisource.org/wiki/F%C3%B6rfattare:Harriet_L%C3%B6wenhjelm&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;). La lirica “Prendimi, stringimi, carezzami piano”, è scritta verso il termine della sua vita. Dedico questa traduzione alla memoria della cara Kiti Tarkiainen (Helsinki, 1919-2010) recentemente scomparsa.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Prendimi, stringimi, carezzami piano&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prendimi, stringimi, carezzami piano,&lt;br /&gt;abbracciami gentilmente per un attimo.&lt;br /&gt;Piangi pure per un così amaro destino.&lt;br /&gt;Rimani, tenero, a guardarmi riposare un po’.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Non andartene – Vuoi certo rimanere&lt;br /&gt;fino a quando non me ne vada io stessa?&lt;br /&gt;Appoggia la tua cara mano sulla mia fronte.&lt;br /&gt;Ancora per un breve attimo siamo in due.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;                    *&lt;br /&gt;Questa notte morirò – la fiamma incerta di una candela.&lt;br /&gt;Un amico è seduto e mi tiene la mano&lt;br /&gt;Questa notte morirò – a chi posso chiedere&lt;br /&gt;dove sto per andare, in che posto lontano?&lt;br /&gt;Questa notte morirò – dove troverò il coraggio?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;                    *&lt;br /&gt;Domani rimarrà solo un povero corpo,&lt;br /&gt;pietoso, amaramente indifeso,&lt;br /&gt;che verrà portato nel suo ultimo viaggio&lt;br /&gt;per essere inghiottito dalla nuda terra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Harriet Löwenhjelm&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta.&lt;br /&gt;Famna mig varligt en liten stund.&lt;br /&gt;Gråt ett grand - för så trista fakta.&lt;br /&gt;Se mig med ömhet sova en blund.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gå ej från mig. - Du vill ju stanna,&lt;br /&gt;stanna tills själv jag måste gå?&lt;br /&gt;Lägg din älskade hand på min panna.&lt;br /&gt;Än en liten stund är vi två.                   &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;                     *&lt;br /&gt;I natt skall jag dö. - Det flämtar en låga.&lt;br /&gt;Det sitter en vän och håller min hand.&lt;br /&gt;I natt skall jag dö. - Vem, vem skall jag fråga,&lt;br /&gt;vart skall jag resa, till vilket land?&lt;br /&gt;I natt skall jag dö. - Och hur skall jag våga?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;                    *&lt;br /&gt;I morgon finns det en ömkansvärd&lt;br /&gt;och bittert hjälplös stackars kropp,&lt;br /&gt;som bäres ut på sin sista färd&lt;br /&gt;att slukas av jorden opp.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-8563541552950292888?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/8563541552950292888/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=8563541552950292888&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/8563541552950292888'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/8563541552950292888'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2010/10/prendimi-stringimi-carezzami-piano.html' title='Prendimi, stringimi, carezzami piano - Harriet Löwenhjelm (Svezia, 1887-1918)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-2037582977920316545</id><published>2010-09-16T11:43:00.000+03:00</published><updated>2010-09-16T11:47:24.136+03:00</updated><title type='text'>Mormora, tu giunco del lago – Gustaf Fröding (Svezia, 1860-1911)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Gustaf Fröding (nato ad Alster in Svezia il 22 agosto 1860 e morto ad Upsala l’8 febbraio 1911) fu giornalista e poeta le cui liriche dalla metrica melodiosissima sono fra le più popolari in Svezia e vengono ripresentate regolarmente come testi di canzoni. Fröding esprime, con virtuosismo formale, la sua simpatia per la gente comune e per quanti sono stati colpiti duramente dal destino. L’autore descrive anche apertamente i suoi problemi con le donne e con l’alcol, causa dei suoi gravi problemi di salute e probabilmente della sua morte.  Il testo “Mormora, tu giunco del lago” è stato musicato da Jean Christian Julius Sibelius (Finlandia, 1865-1957), op. 36 n.4, (1900). Senti &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=X4vSqUJDGtM"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=X4vSqUJDGtM&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt; . Per una biografia e bibliografia più completa (in inglese) leggi &lt;/span&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Fr%C3%B6ding"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Fr%C3%B6ding&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Mormora, tu giunco del lago&lt;/span&gt; &lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;             &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mormora, tu giunco del lago&lt;br /&gt;e voi onde battete...&lt;br /&gt;ma ditemi dove la giovane Ingalill&lt;br /&gt;possa essere andata!&lt;br /&gt;Ha gemuto come un’anatra ferita alle ali&lt;br /&gt;quando è caduta nel lago.&lt;br /&gt;La scorsa primavera era fiorita.&lt;br /&gt;A Östanålid provarono invidia di lei&lt;br /&gt;e ciò le fece tanto male.&lt;br /&gt;Invidiavano il suo oro, i suoi beni,&lt;br /&gt;ed il suo giovane amore.&lt;br /&gt;Fu come se ferissero un occhio con una spina.&lt;br /&gt;Fu come se sporcassero la rugiada su un giglio.&lt;br /&gt;Perciò cantate il vostro lamento,&lt;br /&gt;voi piccole tristi onde,&lt;br /&gt;Mormora, tu giunco del lago&lt;br /&gt;e voi onde battete...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Säv, säv, susa&lt;/span&gt;             &lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Gustaf Fröding&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Säv, säv, susa,&lt;br /&gt;Våg, våg, slå,&lt;br /&gt;I sägen mig hvar Ingalill&lt;br /&gt;den unga månde gå?&lt;br /&gt;Hon skrek som en vingskjuten and,&lt;br /&gt;När hon sjönk i sjön,&lt;br /&gt;Det var när sista vår stod grön.&lt;br /&gt;De voro henne gramse vid Östanålid,&lt;br /&gt;Det tog hon sig så illa vid.&lt;br /&gt;De voro henne gramse för gods och gull&lt;br /&gt;Och för hennes unga kärleks skull.&lt;br /&gt;De stucko en ögonsten med tagg,&lt;br /&gt;De kastade smuts i en liljas dagg.&lt;br /&gt;Så sjungen, sjungen sorgsång,&lt;br /&gt;I sorgsna vågor små,&lt;br /&gt;Säv, säv, susa,&lt;br /&gt;Våg, våg, slå!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-2037582977920316545?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/2037582977920316545/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=2037582977920316545&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2037582977920316545'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2037582977920316545'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2010/09/mormora-tu-giunco-del-lago-gustaf.html' title='Mormora, tu giunco del lago – Gustaf Fröding (Svezia, 1860-1911)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-5818932436129050810</id><published>2010-08-18T11:45:00.000+02:00</published><updated>2010-08-18T11:47:18.602+02:00</updated><title type='text'>Dalla veranda sul mare - Viktor Rydberg (Svezia, 1828-1895)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Abraham Viktor Rydberg (Jönköping, December 18, 1828 – Djursholm, September 21, 1895) è stato uno scrittore e filosofo svedese. Di tendenze liberali, giornalista, dal 1884 docente di storia della cultura e dell'arte all'Università di Stoccolma, studioso delle antichità nordiche e del mondo classico (importante fu un suo viaggio in Italia), Rydberg è la personalità più rappresentativa dell'Ottocento svedese e, con la sua produzione, segna il punto di convergenza del romanticismo e delle correnti postromantiche. Tra i romanzi, scritti in uno stile di rara purezza e chiarezza e che rivelano spesso l'influenza di Walter Scott e di Victor Hugo, ricordiamo Il corsaro del Baltico (1857), Singoalla (1858), L'ultimo ateniese (1859), e L'armaiolo (1891). Trattano di fantastiche avventure in ambiente storico dove è spesso adombrata la realtà sociale contemporanea. I suoi versi, raccolti in Poesie del 1882 e del 1891, sono legati, nei temi e nella forma, alla lirica romantica e sovente ispirati ad un alto idealismo e umanitarismo. Da ricordare, inoltre, i discorsi di estetica, raccolti postumi nel volume: Il bello e le sue leggi del 1901. Per una biografia e bibliografia più completa (in inglese) vedi: &lt;/span&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Viktor_Rydberg"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Viktor_Rydberg&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt; . “På verandan vid hafvet” è anche il titolo di uno splendido  lied composto da Jean Sibelius nel 1903 (op.36, n.6). Per completezza riporto anche una traduzione in inglese (autore anonimo) trovata in internet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Dalla veranda sul mare&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ti ricordi le onde luccicanti,&lt;br /&gt;e il loro sospiro deluso nel raggiungere&lt;br /&gt;al termine del loro viaggio solo una semplice costa&lt;br /&gt;e non la spiaggia degli immortali?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ti ricordi lo sguardo malinconico&lt;br /&gt;che avevano le stelle eterne nel cielo?&lt;br /&gt;Anche loro, alla fine, verranno contate&lt;br /&gt;nel numero delle cose che hanno termine.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ti ricordi quel silenzio? Era tutto come immerso&lt;br /&gt;in un desiderio di infinito,&lt;br /&gt;come se la spiaggia, ed il cielo, ed il mare,&lt;br /&gt;stessero intuendo l’essenza di Dio.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;På verandan vid hafvet&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Viktor Rydberg&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Minns du de skimrande böljornas suck,&lt;br /&gt;Att vid målet de hunnit&lt;br /&gt;Endast en jordisk kust,&lt;br /&gt;Icke det evigas strand?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Minns du ett vemodsken&lt;br /&gt;Från himlens ovanskliga stjärnor?&lt;br /&gt;Ack, åt förgängelsens lott&lt;br /&gt;Skatta de äfven till slut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Minns du en tystnad, då allt var som sänkt&lt;br /&gt;I oändlighetsträngtan,&lt;br /&gt;stränder och himmel och haf,&lt;br /&gt;Allt som i aning om Gud?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;On a Veranda by the Sea&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Do you remember the sight of the&lt;br /&gt;shimmering waves, that they broke&lt;br /&gt;on an earthly beach&lt;br /&gt;and not an eternal shore?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Do you remember with what melancholy&lt;br /&gt;the everlasting stars shone down?&lt;br /&gt;Oh, they too will go the way of all flesh&lt;br /&gt;in the end.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Do you remember a silence&lt;br /&gt;as everything lay sunk in longing for the&lt;br /&gt;infinite, the sea, the sky, and the shore,&lt;br /&gt;as if they already saw God?&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-5818932436129050810?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/5818932436129050810/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=5818932436129050810&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/5818932436129050810'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/5818932436129050810'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2010/08/dalla-veranda-sul-mare-viktor-rydberg.html' title='Dalla veranda sul mare - Viktor Rydberg (Svezia, 1828-1895)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-6045676113608880603</id><published>2010-08-08T16:16:00.002+03:00</published><updated>2010-08-27T20:16:15.842+02:00</updated><title type='text'>Or viene la stagione - Israel Kolmodin (Svezia, 1643 - 1709)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Israel Kolmodin, nato in Svezia il 24 dicembre 1643 a Enköping, e morto il 19 aprile 1709 a Visby sull’isola svedese di Gotland, fu professore universitario, parlamentare e chierico. È ricordato però come scrittore di salmi. A undici anni era già iscritto all’Università di Uppsala. Nel 1672 si laureò e due anni più tardi fu ordinato prete. Dopo qualche viaggio di studio all’estero divenne cappellano del duomo di Uppsala, poi parroco di Näs, ed infine docente universitario di teologia. Kolmodin, insieme con Erik Benzelius e Jesper Svedberg ebbe il compito di rivedere e correggere il libro dei salmi della chiesa luterana svedese, compito che svolse nel 1691-1692.  Israel Kolmodin è noto per aver composto nel 1694 il famoso salmo ”Den blomstertid nu kommer” (qui tradotto) che viene ancor’oggi cantato nelle chiese luterane dei paesi nordici e, tradizionalmente, alla festa di fine d’anno scolastico da allievi, docenti e genitori nelle scuole nordiche durante una cerimonia molto toccante (senti &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=MnE0jrbji0A"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=MnE0jrbji0A&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt; ). Israel Kolmodin morì durante una Messa nel 1709, e fu sepolto nel duomo di Visby.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Or viene la stagione&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Or viene la stagione&lt;br /&gt;dei boccioli e dei fior,&lt;br /&gt;l’estate è già vicina&lt;br /&gt;coi mille suoi color,&lt;br /&gt;risveglia il sole adesso&lt;br /&gt;quel che dormiva ancor,&lt;br /&gt;quel ch’era sì dimesso&lt;br /&gt;rinasce con splendor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;i prati e le pasture,&lt;br /&gt;le messi vediam già&lt;br /&gt;le viti sulle alture&lt;br /&gt;il grano che verrà,&lt;br /&gt;qui tutto ci rammenta&lt;br /&gt;la Grazia del Signor&lt;br /&gt;che a noi, benigna e attenta,&lt;br /&gt;ha provveduto ancor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gli uccelli col lor canto&lt;br /&gt;dan gloria al Creätor;&lt;br /&gt;le nostre lodi al Santo&lt;br /&gt;così leviamo allor.&lt;br /&gt;E possa la preghiera&lt;br /&gt;salire fin lassù&lt;br /&gt;dove la gioia vera&lt;br /&gt;non finirà mai più.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Den blomstertid nu kommer&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di I Kolmodin&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den blomstertid nu kommer&lt;br /&gt;med lust och fägring stor&lt;br /&gt;Nu nalkas ljuvlig sommar,&lt;br /&gt;då gräs och gröda gror&lt;br /&gt;Den blida solen väcker&lt;br /&gt;allt det som varit dött.&lt;br /&gt;Den allt med grönska täcker,&lt;br /&gt;och allt blir återfött.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De fagra blomsterängar&lt;br /&gt;och åkerns ädla säd,&lt;br /&gt;de rika örtesängar&lt;br /&gt;och alla gröna träd&lt;br /&gt;skall oss var dag påminna&lt;br /&gt;Guds godhets rikedom.&lt;br /&gt;Låt oss den nåd besinna&lt;br /&gt;som räcker året om.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nu hör vi fåglar sjunga&lt;br /&gt;med mångahanda ljud.    &lt;br /&gt;Skall icke då vår tunga&lt;br /&gt;lovsäga Herren Gud?&lt;br /&gt;Min själ, till Herrens ära&lt;br /&gt;stäm upp din glädjesång&lt;br /&gt;till den som vill oss nära&lt;br /&gt;och fröjda på en gång&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-6045676113608880603?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/6045676113608880603/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=6045676113608880603&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6045676113608880603'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6045676113608880603'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2010/08/or-viene-la-stagione-israel-kolmodin.html' title='Or viene la stagione - Israel Kolmodin (Svezia, 1643 - 1709)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-7893525907368755363</id><published>2010-05-27T12:55:00.003+03:00</published><updated>2010-05-27T13:14:58.218+03:00</updated><title type='text'>A cosa servono le parole? - Benedict Zilliacus (Finlandia, 1921 - )</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Nel 1966 fu pubblicato il primo libro di Anni Blomqvist (1909-1990, Simskäla-Vårdö, Åland, Finlandia) una scrittrice autodidatta che descrisse con vivida autenticità la vita dei pescatori dell'arcipelago di Åland, ispirata dalla dura esperienza personale. I suoi libri furono poi resi in una popolarissima serie televisiva finlandese nel 1975 dal titolo "Stormskärs Maja" ovvero "Maria dell'isola delle tempeste" con manus di Benedict Zilliacus, giornalista, scrittore e traduttore finnosvedese. La colonna sonora della filmatizzazione fu affidata al compositore Lasse Mårtensson che scrisse un'indimenticabile melodia a cui poi Zilliacus associò un testo romanticheggiante. Riporto qui la traduzione di alcuni versi, per ispirare un eventuale ascoltatore&lt;/span&gt;(&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=oOz4R554yj8"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=oOz4R554yj8&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;A cosa servono le parole? da “Maria dello Scoglio delle Tempeste”&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;A cosa servono le parole&lt;br /&gt;quando abbiamo l’un l’altro&lt;br /&gt;allo stesso tavolo?&lt;br /&gt;Il rumore dei tuoi passi&lt;br /&gt;ispira sicurezza e fiducia.&lt;br /&gt;Il calore della tua schiena fra le lenzuola.&lt;br /&gt;Più delle parole può uno sguardo,&lt;br /&gt;che può dirmi tutto.&lt;br /&gt;A cosa servono le parole?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cosa si può desiderare di più&lt;br /&gt;quando abbiamo l’un l’altra?&lt;br /&gt;La tua mano sulla mia guancia,&lt;br /&gt;La tua mano nella mia, una luce alla tua finestra.&lt;br /&gt;Sulla barca sento la melodia della tua canzone portata dal vento:&lt;br /&gt;[Sulla riva ascolto il battito del tuo remo portato dal vento]:&lt;br /&gt;questo è ciò che desidero,&lt;br /&gt;questo è tutto ciò che voglio avere.&lt;br /&gt;Cosa si può desiderare di più?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Vad behöver vi ord för? från ”Stormskärs Maja”&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Benedict Zilliacus&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vad behöver vi ord för                                                                                                          &lt;br /&gt;när vi har varann,                                                                                                                  &lt;br /&gt;varann vid samma bord,                                                                                                      &lt;br /&gt;varandras steg,                                                                                                                       &lt;br /&gt;trygga och för trogna,                                                                                                            &lt;br /&gt;den nära värman av en rygg i sängens halm&lt;br /&gt;Mer än ord är en blick,                                                                                                          &lt;br /&gt;den kan säga mig allt                                                                                                           &lt;br /&gt;vad behöver vi ord för?&lt;br /&gt;                                                                                                                                                  &lt;br /&gt;Vad finns mera att önska?                                                                                                  &lt;br /&gt;När vi har varann,                                                                                                                 &lt;br /&gt;din hand emot min kind,                                                                                                      &lt;br /&gt;din hand i min.&lt;br /&gt;ljuset i din ruta,                                                                                                                      &lt;br /&gt;och ljudet av din sång som vinden bär från land&lt;br /&gt;[ja hör din åras dunk som vinden bär mot land].&lt;br /&gt;Där är allt jag be&amp;shy;gär,                                                                                                              &lt;br /&gt;där är allt jag vill ha,                                                                                                              &lt;br /&gt;vad finns mera att önska?&lt;br /&gt;                                                                                                                                                  &lt;br /&gt;Kommer från sjungande färd                                                                                              &lt;br /&gt;och glider in i Stormskärets trygga hamn,                                                                        &lt;br /&gt;och medan jag på den gungande fjärd                                                                            &lt;br /&gt;går tvärs mot vinden och strömmen,                                                                                 &lt;br /&gt;stretar mot strand,                                                                                                                  &lt;br /&gt;redan i drömmen står jag iland,                                                                                          &lt;br /&gt;hastar mot Majas väntande famn,                                                                                     &lt;br /&gt;till hennes väntande varma famn.&lt;br /&gt;                                                                                                                                                  &lt;br /&gt;Kring skäret går vakande våg,                                                                                             &lt;br /&gt;slår upp mot grynnornas mur kring min trygga hamn,                                                   &lt;br /&gt;när jag i båten med knakande tåg                                                                                     &lt;br /&gt;tar kurs i sommarsolsblänk mot udden i öst,                                                                    &lt;br /&gt;sträcker i stänk mot kylande höst,                                                                                      &lt;br /&gt;sträcker mot Majas väntande famn,&lt;br /&gt;till hennes väntande varma famn.&lt;br /&gt;Vad finns mera att önska?&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-7893525907368755363?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/7893525907368755363/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=7893525907368755363&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7893525907368755363'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7893525907368755363'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2010/05/cosa-servono-le-parole-benedict.html' title='A cosa servono le parole? - Benedict Zilliacus (Finlandia, 1921 - )'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-6744268849063926994</id><published>2010-04-06T07:39:00.002+02:00</published><updated>2010-04-06T07:44:16.869+02:00</updated><title type='text'>Paesi sconosciuti - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;per una nota biografica e bibliografica sull'autrice vedi post del Febbraio 2010&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;Paesi sconosciuti&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Il mio spirito ama i paesi sconosciuti,&lt;br /&gt;come se esso stesso non avesse una patria.&lt;br /&gt;Nel paese lontano sono le grosse pietre&lt;br /&gt;sulle quali riposano i miei pensieri.&lt;br /&gt;Fu uno straniero a scrivere le strane parole&lt;br /&gt;su quella dura lastra che chiamo la mia anima.&lt;br /&gt;Giorni e notti giaccio stesa e penso&lt;br /&gt;a cose mai successe:&lt;br /&gt;la mia anima assetata poté bere per una volta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#ff6600;"&gt;De främmande länderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Edith Södergran&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min själ älskat så de främmande länderna,&lt;br /&gt;som hade den intet hemland.&lt;br /&gt;I fjärran land stå de stora stenarna&lt;br /&gt;på vilka mina tankar vila.&lt;br /&gt;Det var en främling som skrev de sällsamma orden&lt;br /&gt;på den hårda tavla, som heter min själ.&lt;br /&gt;Dagar och nätter ligger jag och tänker&lt;br /&gt;på saker som aldrig hänt:&lt;br /&gt;min törstiga själ har en gång fått dricka.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-6744268849063926994?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/6744268849063926994/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=6744268849063926994&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6744268849063926994'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6744268849063926994'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2010/04/paesi-sconosciuti-edith-sodergran.html' title='Paesi sconosciuti - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-4208453025840683281</id><published>2010-03-02T14:42:00.002+02:00</published><updated>2010-03-02T14:47:23.922+02:00</updated><title type='text'>Lo strano mare - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;per una nota biografica dell'autrice vedi post del Febbraio 2010&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Lo strano mare&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Curiosi pesci scivolano nell’abisso,&lt;br /&gt;fiori sconosciuti splendono sulla spiaggia;&lt;br /&gt;ho visto rosso e giallo e tutti gli altri colori, --&lt;br /&gt;ma è pericoloso guardare il bel mare rilucente,&lt;br /&gt;rende assetati e risveglia il desiderio dell’avventura:&lt;br /&gt;ciò che è accaduto nella favola, accadrà anche a me.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Det underliga havet&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Edith Södergran&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sällsamma fiskar glida i djupen,&lt;br /&gt;okända blommor lysa på stranden;&lt;br /&gt;jag har sett rött och gult och alla andra färger, --&lt;br /&gt;men det granna, granna havet är farligast att se,&lt;br /&gt;det gör en törstig och vaken för väntande äventyr:&lt;br /&gt;vad som har hänt i sagan, skall hända även mig!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-4208453025840683281?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/4208453025840683281/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=4208453025840683281&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4208453025840683281'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4208453025840683281'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2010/03/lo-strano-mare-edith-sodergran.html' title='Lo strano mare - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-874725924740715186</id><published>2010-02-05T12:13:00.002+02:00</published><updated>2010-02-05T12:16:44.747+02:00</updated><title type='text'>Prima aurora - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Edith Irene Södergran (San Pietroburgo, 4 aprile 1892 - Raivola, 24 giugno 1923) fu la poetessa finnosvedese che diede inizio all'espressionismo in Finlandia. Esponente principale del modernismo finlandese, è considerata un pioniere della poesia moderna di lingua svedese in Finlandia per i suoi significativi contributi di stile (quali la liberazione del verso dalla rima e dalla metrica) e contenuti (autobiografici, intimi, a volte criptici) che hanno influenzato tutta la lirica in lingua svedese fra le due guerre mondiali. Debuttò nel 1916 con la raccolta "Poesie", in versi liberi, alla quale seguirono "Lira di settembre" del 1918; "L'altare delle rose" del 1919; "L'ombra del futuro" del 1920 ed "Il paese che non esiste" del 1925. La Södergran, padrona assoluta dei mezzi stilistici, in un personalissimo mondo di immagini, canta la bellezza e la ricchezza della vita, e alterna visioni di beatitudine ultraterrena a momenti di malinconica rassegnazione, quasi presentisse la morte imminente.&lt;br /&gt;La poetessa nasce il 4 aprile del 1892 a San Pietroburgo da dove la famiglia si trasferisce presto a Raivola, nel territorio allora finlandese immediatamente a nord di San Pietroburgo. Inizia nel 1902 la scuola al Ginnasio Tedesco di San Pietroburgo e lì abita con la famiglia fino al 1908, ma trascorre le estati a Raivola. Nel 1907 inizia il cosiddetto "Quaderno dalla copertina cerata" che contiene manoscritti datati dal 1907 al 1909. Dopo la morte del padre per tubercolosi, nel gennaio del 1908 diagnosticano la stessa malattia anche a Edith, che viene prima ammessa al sanatorio di Nummela, e poi fino al 1913 è alla città di cura di Davos, in Svizzera, con la madre. Dopo il ritorno a Raivola nel 1914 prende contatto con l'editore Holger Schildt per chiedergli se sarebbe disposto a pubblicare le sue poesie. Debutta nel 1916 con la raccolta "Dikter". Nel 1917, a causa della rivoluzione russa, la famiglia perde tutto. In autunno Edith visita Helsinki per contattare critici e poeti. Nel 1918 la guerra civile infiamma la Finlandia ed a Raivola stazionano delle truppe  che requisiscono la villa di Edith costringendo la famiglia a trasferirsi in una piccola casetta presso la chiesa. Esce la raccolta "Septemberlyran" con una critica positiva di Hagar Olsson che, nel 1919, inizia un carteggio con la poetessa. La raccolta "Rosenaltaret" esce a primavera, ed il libro di aforismi "Brokiga iakttagelser" in autunno. Edith legge Nietzsche e viene introdotta gradualmente all'antroposofia di Rudolph Steiner. Nel 1920 appare la raccolta "Framtidens skugga". Nel marzo del 1922 il poeta Elmer Diktonius visita Raivola ed inizia un carteggio con Edith. La poetessa intraprende in autunno un lavoro di traduzione di poeti finnosvedesi in tedesco, ma alla fine dell'anno brucia il manoscritto perchè non è riuscita a farlo pubblicare da alcuna casa editrice. Nell’inverno del 1923 Edith distrugge tutte le lettere che aveva ricevuto e qualche manoscritto. Muore, a 31 anni, la notte di mezz’estate.&lt;br /&gt;La lirica “Prima aurora” è tratta dalla raccolta “Dikter”(Poesie, 1916)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Prima aurora&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alcune stelle, le ultime, rilucono debolmente.&lt;br /&gt;Le vedo dalla mia finestra. Il cielo è pallido,&lt;br /&gt;si intuisce appena il giorno che inizia in lontananza.&lt;br /&gt;Un silenzio diffuso sul lago riposa,&lt;br /&gt;un sussurro è in agguato fra gli alberi,&lt;br /&gt;il mio vecchio giardino ascolta assentemente&lt;br /&gt;il respiro della notte, che mormora oltre la strada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Tidig gryning&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Edith Södergran&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Några sista stjärnor lysa matt.&lt;br /&gt;Jag ser dem ur mitt fönster.  Himlen är blek,&lt;br /&gt;man anar knappast dagen som börjar i fjärran.&lt;br /&gt;Det vilar en tystnad utbredd över sjön,&lt;br /&gt;det ligger en viskning på lur mellan träden,&lt;br /&gt;min gamla trädgård lyssnar halvförstrött&lt;br /&gt;till nattens andetag, som susa över vägen.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-874725924740715186?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/874725924740715186/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=874725924740715186&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/874725924740715186'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/874725924740715186'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2010/02/prima-aurora-edith-sodergran-finlandia.html' title='Prima aurora - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-1007043922214977384</id><published>2010-01-04T15:02:00.002+02:00</published><updated>2010-01-04T15:10:11.018+02:00</updated><title type='text'>Grandi vele sul mare del Nord - Bjørnstjerne Bjørnson (Norvegia, 1832-1919)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Bjørnstjerne Martinus Bjørnson (Kvikne, 8 dicembre 1832 – Parigi, 26 aprile 1910) fu un poeta, drammaturgo e scrittore norvegese. Sul piano artistico concorse, assieme ad Henrik Ibsen, alla nascita della moderna drammaturgia norvegese e scandinava. La sua oggettiva grandezza fu siglata dal Premio Nobel per la Letteratura nell'anno 1903. Per la completa bibliografia vedi &lt;/span&gt;&lt;a href="http://it.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B8rnstjerne_Bj%C3%B8rnson"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://it.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B8rnstjerne_Bj%C3%B8rnson&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Olav Tryggvason (960-1000 d.C.) fu re di Norvegia dal 995 al 1000 (vedi &lt;/span&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Olav_Tryggvason"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Olav_Tryggvason&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt; per informazioni in inglese) ed assunse un ruolo fondamentale nella conversione dei Vichinghi al Cristianesimo. Bjørnson scrive questo testo, ispirandosi alla “Saga di Olav Tryggvason” (parte della “Heimskringla”) composta verso la fine del dodicesimo secolo dal poeta islandese Snorre Sturlason, (isl. Snorri Sturluson, 1178-1241)&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;. Il testo descrive il dopo battaglia a Svolder (nell’anno 1000) quando il re fu battuto ed ucciso nella grande battaglia navale di Svolder nel Baltico sul suo Drakkar “Ormen Lange”/“Lungo Serpente”, lungo, secondo la saga, più di 50 metri. Sulla riva i Norvegesi si chiedono ripetutamente “Perchè non ritorna Olav Trygvason?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Della stessa saga, vedi in questo blog ”Incontro del re Olav Tryggvason con la sua nuova terra” nel post del giovedì 6 marzo 2008.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Grandi vele sul mare del Nord&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Grandi vele sul mare del Nord,&lt;br /&gt;in alto sul monte Skandsem quella mattina sta&lt;br /&gt;Erling Skjalgsson da Sole&lt;br /&gt;scrutando il mare verso la Danimarca:&lt;br /&gt;“Non viene Olav Trygvason?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cinquantasei Drakkar&lt;br /&gt;bruciati dal sole&lt;br /&gt;aspettano di partire verso la Danimarca&lt;br /&gt;con le vele abbassate.&lt;br /&gt;Ancora un mormorio:&lt;br /&gt;“Dov’è il drakkar più lungo?&lt;br /&gt;Non viene Olav Trygvason?”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ma quando il sole sorge&lt;br /&gt;e sale sopra il mare&lt;br /&gt;il mormorio diviene tempesta:&lt;br /&gt;“Dov’è il drakkar più lungo?&lt;br /&gt;Non viene Olav Trygvason?”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pian piano, in quell’attimo&lt;br /&gt;tutti attoniti sentono&lt;br /&gt;dal fondo del mare&lt;br /&gt;un gorgoglio, un sussurro:&lt;br /&gt;“Il drakkar più lungo è stato vinto!&lt;br /&gt;Caduto è Olav Trygvason”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Da quel giorno, per secoli e secoli&lt;br /&gt;le navi norvegesi sono accompagnate&lt;br /&gt;nelle notti di luna dal lamento:&lt;br /&gt;“Il drakkar più lungo è stato vinto!&lt;br /&gt;Caduto è Olav Trygvason”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Brede sejl over Nordsjö går...&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in norvegese di Bjørnstjerne Bjørnson&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Brede sejl over Nordsjö går,&lt;br /&gt;höjt på Skandsen i morgen står&lt;br /&gt;Erling Skjalgsson fra Sole,&lt;br /&gt;spejder over hav mot Danmark:&lt;br /&gt;Kommer ikke Olav Trygvason?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seks og femti de drager lå,&lt;br /&gt;seljene faldt, mot Danmark&lt;br /&gt;så solbraente maend,..&lt;br /&gt;da steg det: Hvor bliver Ormen lange?&lt;br /&gt;Kommer ikke Olav Trygvason?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Men da sol i det andet gry&lt;br /&gt;steg af hav uden mast mod sky,&lt;br /&gt;blev det som storm at höre:&lt;br /&gt;Hvor bliver Ormen lange?&lt;br /&gt;Kommer ikke Olav Trygvason?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Stille, stille  i same stund&lt;br /&gt;alle stod; ti fra havets bund&lt;br /&gt;skvulped som suk om flåden:&lt;br /&gt;Tagen er Ormen lange,&lt;br /&gt;falden er Olav Trygvason!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sidenefter i hundred år&lt;br /&gt;norske skibe til fölge får,&lt;br /&gt;helst dog i månenaetter:&lt;br /&gt;Tagen er Ormen lange,&lt;br /&gt;falden er Olav Trygvason&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-1007043922214977384?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/1007043922214977384/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=1007043922214977384&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1007043922214977384'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1007043922214977384'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2010/01/grandi-vele-sul-mare-del-nord.html' title='Grandi vele sul mare del Nord - Bjørnstjerne Bjørnson (Norvegia, 1832-1919)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-8163884897791592705</id><published>2009-12-11T13:07:00.005+02:00</published><updated>2010-01-21T14:23:45.715+02:00</updated><title type='text'>Bella è la terra – B.S.Ingemann (Danimarca, 1789-1862)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Ho tradotto questo testo durante l’Avvento 2009. È un canto molto conosciuto nel nord Europa ed è usato specialmente (ma non esclusivamente) nel periodo natalizio. [Ascolta su Youtube &lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=oDVc4tWwr3E"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=oDVc4tWwr3E&lt;/a&gt;].&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt; La melodia proviene dalla Slesia ed il testo originale in tedesco riportato nel 1842 a Lipsia è basato sul comparare la gloria di Cristo alla bellezza della creazione e termina con un’invito all’adorazione. Ho riportato anche la traduzione in inglese del testo originario per confronto con i testi successivi. Nel 1850 B.S.Ingemann rimaneggia il testo e lo riscrive in danese mantenendo il concetto originario, cioé il confronto delle bellezze della terra con quelle del cielo all’inizio e l’invito all’adorazione (qui della natività) alla fine, ma inserendo la visione delle anime in cammino verso il Paradiso. Da qui l’uso di questo testo nelle Chiese Evangelico Luterane dei paesi nordici anche per le esequie (omettendo il terzo verso, che ha il più spiccato spirito natalizio). Nel 1884 Cecilia Bååth-Holmberg traduce fedelmente il testo dal danese allo svedese (”Härlig är Jorden”). Allego anche la traduzione in inglese di questo testo (Eva Toller, 2002) per confronto. Nel 1903 Hilja Haahti traduce dallo svedese in finlandese, con qualche libertà, ma mantenendo la struttura di Ingemann. Per la traduzione in italiano mi sono basato sul testo danese/svedese, tenendo comunque sott’occhio quello finlandese e l’originale canto popolare slesiano. La traduzione è metrica, permette cioè di cantare il testo in italiano sulla melodia originaria.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Bella è la terra&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione di Piero Pollesello, 2009&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bella è la terra, grande il ciel di Dio,&lt;br /&gt;ascendon l’anime in serenità;&lt;br /&gt;da tutto il mondo s’alza quel canto,&lt;br /&gt;al Paradiso arriverà.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nel tempo eterno di generazioni&lt;br /&gt;quel canto mai si spegnerà;&lt;br /&gt;gioia e conforto l’anima in cammino&lt;br /&gt;da quelle note sempre avrà.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Come cantaron gli angeli a Betlemme,&lt;br /&gt;l’anime cantano a chi ascolterà:&lt;br /&gt;"Uomo rallegrati, Cristo è venuto,&lt;br /&gt;e pace in terra porterà".&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Dejlig er Jorden&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;testo originale in danese di Bernhard S.Ingemann, 1850&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dejlig er jorden, prægtig er Guds himmel,&lt;br /&gt;skøn er sjælenes pilgrimsgang!&lt;br /&gt;Gennem de fagre riger på jorden&lt;br /&gt;gå vi til paradis med sang!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tider skal komme, tider skal henrulle,&lt;br /&gt;slægt skal følge slægters gang.&lt;br /&gt;Aldrig forstummer tonen fra himlen&lt;br /&gt;i sjælens glade pilgrimssang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Englene sang den først for markens hyrder,&lt;br /&gt;skønt fra sjæl til sjæl det lød:&lt;br /&gt;Fred over jorden! Menneske,fryd dig,&lt;br /&gt;os er en evig frelser fød!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Härlig är jorden&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in svedese di Cecilia Bååth-Holmberg, 1884&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Härlig är jorden, härlig är Guds himmel,&lt;br /&gt;skön är själarnas pilgrimsgång.&lt;br /&gt;Genom de fagra riken på jorden&lt;br /&gt;gå vi till paradis med sång.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tidevarv komma, tidevarv försvinna,&lt;br /&gt;släkten följa släktens gång.&lt;br /&gt;Aldrig förstummas tonen från himlen&lt;br /&gt;i själens glada pilgrimssång.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Änglar den sjöngo först för markens herdar,&lt;br /&gt;skönt från själ till själ det ljöd:&lt;br /&gt;Människa, gläd dig, Frälsarn är kommen,&lt;br /&gt;frid över jorden Herren bjöd.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Lovely is the earth&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione letterale non metrica del testo svedese, Eva Toller, 2002&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lovely is the earth; glorious is the heaven of God.&lt;br /&gt;Beauteous is the pilgrimages of the souls.&lt;br /&gt;Through the fair realms on earth,&lt;br /&gt;we go singing to Paradise.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ages come and ages pass.&lt;br /&gt;Generations follow their forefathers.&lt;br /&gt;Never will the tune from heaven be silenced,&lt;br /&gt;in the joyous pilgrim song of the soul.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Angels first sang them to the shepherds in the fields.&lt;br /&gt;From soul to soul, it sounded beautifully:&lt;br /&gt;"Humans, rejoice! The Saviour has come,&lt;br /&gt;the Lord bid piece on earth."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Maa on niin kaunis&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in finlandese di Hilja Haahti, 1903&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maa on niin kaunis, kirkas Luojan taivas,&lt;br /&gt;ihana on sielujen toiviotie.&lt;br /&gt;Maailman kautta kuljemme laulain,&lt;br /&gt;taivasta kohti matka vie.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kiitävi aika, vierähtävät vuodet,&lt;br /&gt;miespolvet vaipuvat unholaan.&lt;br /&gt;Kirkasna aina sielujen laulun&lt;br /&gt;taivainen sointu säilyy vaan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Enkelit ensin paimenille lauloi,&lt;br /&gt;sielusta sieluhun kaiku soi:&lt;br /&gt;Kunnia Herran, maassa nyt rauha,&lt;br /&gt;kun Jeesus meille armon toi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Schönster Herr Jesu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;testo originale del canto popolare della Slesia, trascritto a Lipsia nel 1842&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Schönster Herr Jesu, Herrscher aller Herren,&lt;br /&gt;Gottes und Mariä Sohn!&lt;br /&gt;Dich will ich lieben, Dich will ich ehren,&lt;br /&gt;Meiner Seelen Freud' und Kron'.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Schön sind die Wälder, Schöner die Felder&lt;br /&gt;In der schönen Frühlingszeit.&lt;br /&gt;Jesus ist schöner, Jesus ist reiner,&lt;br /&gt;Der unser traurigs Herz erfreut&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Schön leucht't der Monden, Schöner die Sonne&lt;br /&gt;Als die Sternlein allzumal.&lt;br /&gt;Jesus leucht't schöner, Jesus leucht't reiner,&lt;br /&gt;Als all die Engel im Himmelssaal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alle die Schönheit, Himmels und der Erde&lt;br /&gt;Ist nur gegen ihn als Schein.&lt;br /&gt;Keiner soll nimmer, Lieber uns werden&lt;br /&gt;Als er, der schönste Jesus mein!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Beautiful Savior&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione metrica in inglese del testo tedesco, Joseph.A.Seiss, 1873&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Beautiful Savior, King of Creation,&lt;br /&gt;Son of God and Son of Man!&lt;br /&gt;Truly I'd love Thee, Truly I'd serve Thee,&lt;br /&gt;Light of my soul, my Joy, my Crown.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fair are the meadows, Fair are the woodlands,&lt;br /&gt;Robed in flowers of blooming spring;&lt;br /&gt;Jesus is fairer, Jesus is purer;&lt;br /&gt;He makes our sorrowing spirit sing&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fair is the sunshine, Fair is the moonlight,&lt;br /&gt;Bright the sparkling stars on high;&lt;br /&gt;Jesus shines brighter, Jesus shines purer,&lt;br /&gt;Than all the angels in the sky.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Beautiful Savior, Lord of the nations,&lt;br /&gt;Son of God and Son of Man!&lt;br /&gt;Glory and honor, Praise, adoration,&lt;br /&gt;Now and forevermore be Thine&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-8163884897791592705?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/8163884897791592705/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=8163884897791592705&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/8163884897791592705'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/8163884897791592705'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2009/12/bella-e-la-terra-bsingemann-danimarca.html' title='Bella è la terra – B.S.Ingemann (Danimarca, 1789-1862)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-4132192853897431360</id><published>2009-12-07T12:32:00.002+02:00</published><updated>2009-12-07T12:38:12.534+02:00</updated><title type='text'>“Nel mare della vita” e “Oh, cara Finlandia, madre senza pari” – A.V.Koskimies ex Forsman (Finlandia, 1856-1929)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Riporto la traduzione di due versi della cantata per la cerimonia della promozione accademica del 1897 all’Universitá di Helsinki con testo di Aukusti Valdemar Koskimies ex Forsman (1856-1929) e musica di Jean Sibelius (1865-1957). Ogni 5 anni nelle università finlandesi viene organizzata la cerimonia della "promozione" alla quale ogni studente che ha nel frattempo ottenuto i due più alti gradi d'insegnamento accademico (in italiano il dottore magistrale ed il dottore di ricerca) può partecipare per ricevere il titolo &lt;em&gt;in pompa magna&lt;/em&gt;. Una lettura magistrale ed una processione verso la cattedrale con tutti i partecipanti in frack e tuba o alloro accademico sono di rito anche ai giorni nostri. I testi dei canti per coro misto che accompagnarono la celebrazione nel 1897 all’Università di Helsinki erano di circostanza o (nel caso del IX) caratterizzati da uno spiccato nazionalismo, reazione alla dominazione russa in Finlandia a quell’epoca. Per le partiture, vedi J.Sibelius op. 23 no. 4 (1897) ”Lauluja sekaköörille vuoden 1897 promotioonikantaatista”, no. 4 e 9&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Nel mare della vita&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a name="OLE_LINK2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a name="OLE_LINK1"&gt;IV. Nel mare della vita&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;si incontrano molti grandi scogli,&lt;br /&gt;ma tu giovane retto&lt;br /&gt;abbi fiducia nel tuo Creatore;&lt;br /&gt;Lui guida alla felicità;&lt;br /&gt;Lui sa quanto lunga è la vita,&lt;br /&gt;a Lui spetta il giudizio finale.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Montapa elon merellä&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in finlandese di di Aukusti Valdemar (ex Forsman)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;IV. Montapa elon merellä&lt;br /&gt;sattuvi poloa suurta,&lt;br /&gt;vaan sa nuoriso vakainen&lt;br /&gt;silloin luota Luojahasi:&lt;br /&gt;Luojall' on onnen ohjat;&lt;br /&gt;Jumalass' on juoksun määrä,&lt;br /&gt;Luojass' on lopun asetus.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Oh, cara Finlandia, madre senza pari&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;IX. Oh, cara Finlandia, madre senza pari,&lt;br /&gt;possa il tuo destino essere il nostro!&lt;br /&gt;Fratelli, sorelle, giuriamo questo voto:&lt;br /&gt;che la terra natale riceva il nostro amore più grande!&lt;br /&gt;E se qualcuno dei tuoi figli osasse colpirti a tradimento,&lt;br /&gt;possa la tenebra profonda inghiottirlo nel suo abisso;&lt;br /&gt;solo tu Finlandia, chiarore della Stella Polare,&lt;br /&gt;avanzi, splendi: il tuo destino è nelle luce!&lt;br /&gt;Splendi, splendi, terra di Finlandia!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Oi, kallis Suomi, äiti verraton&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in finlandese di di Aukusti Valdemar (ex Forsman)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;IX. Oi, kallis Suomi, äiti verraton&lt;br /&gt;sun onnes onni meidän olkohon!&lt;br /&gt;Tää vala, veikot, siskot vannokaamme:&lt;br /&gt;Sa parhaan lempemme saat, syntymaamme!&lt;br /&gt;Jos lapses ken sua inha-iskuin lyö,&lt;br /&gt;sen kuiluhunsa nielköön hornan yö;&lt;br /&gt;vaan Sinä Suomi, Pohjan tähti kirkas,&lt;br /&gt;käy eespäin, loista: valkeus on virkas!&lt;br /&gt;Loista, loista Suomenmaa!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-4132192853897431360?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/4132192853897431360/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=4132192853897431360&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4132192853897431360'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4132192853897431360'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2009/12/nel-mare-della-vita-e-oh-cara-finlandia.html' title='“Nel mare della vita” e “Oh, cara Finlandia, madre senza pari” – A.V.Koskimies ex Forsman (Finlandia, 1856-1929)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-1085621077081389786</id><published>2009-11-14T12:44:00.002+02:00</published><updated>2009-11-14T12:49:28.856+02:00</updated><title type='text'>Era tutto un sogno?  J.J.Wecksell (Finland, 1838-1907)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Josef Julius Wecksell nacque il 9 agosto del 1838 a Åbo in Finlandia e morì a Helsinki il 9 agosto del 1907. Poeta e drammaturgo di grande produttività sin da giovanissimo, terminò però di comporre già nel 1862 per una sopravvenuta schizofrenia. È considerato uno dei più dotati drammaturghi dell’area di lingua svedese prima di Strindberg. Come poeta fu influenzato da Heine, Byron, Schiller, Tegnér och Topelius. Una profonda malinconia pervade le liriche della raccolta ”Valda ungdomsdikter ”/ “Poesie giovanili” del 1860. La malattia mentale che lo stava per affliggere si può intravedere fra le righe della lirica “ Jag midnattens barn”/”Io, bambino della mezzanotte” scritta nel 1862. Passò il resto della vita nel manicomio di Helsinki (Lappvik) . La lirica ”Var det en dröm?” qui tradotta, fu musicata nel 1902 da Jean Christian Julius Sibelius (1865-1957), in forma di lieder op.37 n. 4.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Era un sogno?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;                                                 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Era un sogno che in un passato felice&lt;br /&gt;io fossi il tuo amato?&lt;br /&gt;Quel ricordo è come una canzone ormai finita,&lt;br /&gt;da poco... le corde vibrano ancora.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mi ricordo una rosa selvatica da te regalatami,&lt;br /&gt;uno sguardo così timido e tenero&lt;br /&gt;Mi ricordo una lacrima d’addio che luccicava.&lt;br /&gt;Era tutto solo un sogno?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La vita di un sogno è breve come quella di un anemone&lt;br /&gt;Su un prato verde di primavera.&lt;br /&gt;Il suo splendore appassisce presto&lt;br /&gt;Per dar spazio ad altri fiori&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ma notte dopo notte odo una voce&lt;br /&gt;mentre verso lacrime amare&lt;br /&gt;“Nascondi queste memorie nel profondo del tuo cuore&lt;br /&gt;perché questo è stato il tuo sogno più bello”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Var det en dröm?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di J.J.Wecksell&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Var det en dröm, att ljuvt en gång&lt;br /&gt;jag var ditt hjärtas vän?&lt;br /&gt;Jag minns det som en tystnad sång,&lt;br /&gt;då strängen darrar än.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag minns en törnros av dig skänkt,&lt;br /&gt;en blick så blyg och öm;&lt;br /&gt;jag minns en avskedstår, som blänkt.&lt;br /&gt;Var allt, var allt en dröm?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En dröm lik sippans liv så kort&lt;br /&gt;uti en vårgrön ängd,&lt;br /&gt;vars fägring hastigt vissnar bort&lt;br /&gt;för nya blommors mängd.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Men mången natt jag hör en röst&lt;br /&gt;vid bittra tårars ström:&lt;br /&gt;göm djupt dess minne i ditt bröst,&lt;br /&gt;det var din bästa dröm!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-1085621077081389786?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/1085621077081389786/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=1085621077081389786&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1085621077081389786'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1085621077081389786'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2009/11/era-tutto-un-sogno-jjwecksell-finland.html' title='Era tutto un sogno?  J.J.Wecksell (Finland, 1838-1907)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-6438168901410439274</id><published>2009-10-09T13:41:00.002+02:00</published><updated>2009-10-09T13:46:32.765+02:00</updated><title type='text'>La ragazza di ritorno dall’incontro con il suo amato - J.L.Runeberg (Finlandia, 1804-1877)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Questa lirica, compresa nella raccolta "Dikter" del 1833, è stata musicata da Jean Christian Julius Sibelius (1865-1957) in forma di lieder op.37 n.5, (1900). Per una breve biografia e bibliografia di J.L.Runeberg vedi il post del 23 gennaio 2007&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;La ragazza ritornò dall’incontro con il suo amato&lt;/span&gt; &lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La ragazza ritornò dall’incontro con il suo amato&lt;br /&gt;con le mani arrossate. La madre le chiese:&lt;br /&gt;“Come mai quelle mani rosse?”&lt;br /&gt;E la ragazza: “Ho raccolto delle rose&lt;br /&gt;e mi sono punta con le spine”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Un’altra volta ritornò&lt;br /&gt;con le labbra arrossate e la madre le chiese:&lt;br /&gt;“Come mai quelle labbra rosse?”&lt;br /&gt;E la ragazza: “Ho mangiato dei lamponi&lt;br /&gt;ed il loro succo ha tinto le mie labbra”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Un giorno la ragazza tornò&lt;br /&gt;con il volto pallido e la madre le chiese:&lt;br /&gt;“Come mai quel volto?”&lt;br /&gt;E la ragazza: “Preparami una fossa, o madre!&lt;br /&gt;Sotterrami lì e pianta una croce.&lt;br /&gt;E sulla croce scrivi queste parole:&lt;br /&gt;- Un giorno ella tornò con le mani rosse&lt;br /&gt;perché il suo amato gliele aveva strette nelle sue;&lt;br /&gt;un giorno ella tornò con le labbra rosse&lt;br /&gt;perché il suo amato gliele aveva baciate;&lt;br /&gt;infine ella tornò con il volto pallido&lt;br /&gt;per aver scoperto l’infedeltà in colui che amava -”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Flickan kom från sin älsklings möte&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di J.L.Runeberg&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Flickan kom från sin älsklings möte,&lt;br /&gt; kom med röda händer. Modern sade:&lt;br /&gt; "Varav rodna dina händer, flicka?"&lt;br /&gt; Flickan sade: "Jag har plockat rosor&lt;br /&gt; och på törnen stungit mina händer."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Åter kom hon från sin älsklings möte,&lt;br /&gt; kom med röda läppar. Modern sade:&lt;br /&gt; "Varav rodna dina läppar, flicka?"&lt;br /&gt; Flickan sade: "Jag har ätit hallon&lt;br /&gt; och med saften målat mina läppar."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Åter kom hon från sin älsklings möte,&lt;br /&gt; kom med bleka kinder. Modern sade:&lt;br /&gt; "Varav blekna dina kinder, flicka?"&lt;br /&gt; Flickan sade: "Red en grav, o moder!&lt;br /&gt; Göm mig där och ställ ett kors däröver,&lt;br /&gt; och på korset rista, som jag säger:&lt;br /&gt; En gång kom hon hem med röda händer,&lt;br /&gt; ty de rodnat mellan älskarns händer.&lt;br /&gt; En gång kom hon hem med röda läppar,&lt;br /&gt; ty de rodnat under älskarns läppar.&lt;br /&gt; Senast kom hon hem med bleka kinder,&lt;br /&gt;ty de bleknat genom älskarns otro."&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-6438168901410439274?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/6438168901410439274/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=6438168901410439274&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6438168901410439274'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6438168901410439274'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2009/10/la-ragazza-di-ritorno-dallincontro-con.html' title='La ragazza di ritorno dall’incontro con il suo amato - J.L.Runeberg (Finlandia, 1804-1877)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-2640615650222066694</id><published>2009-09-02T12:38:00.009+02:00</published><updated>2009-10-19T11:53:40.874+02:00</updated><title type='text'>Risuoni il nostro verso - A.V.Koskimies (Finlandia, 1856-1929)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Ho tradotto questa lirica in onore della nomina di p.Teemu (Nicodemo) Sippo a Vescovo di Helsinki. La traduzione si è rivelata, purtroppo, più difficile del previsto: le traduzioni metriche infatti diventano spesso rielaborazioni più o meno libere e tendono ad allontanarsi dallo spirito originale del testo. La lirica "Soi kiitokseksi Luojan" ("Risuoni come ringraziamento al Creatore...") di August Valdemar Koskimies (ex Forsman) venne composta nel 1897 per poi venir musicata da Jean Sibelius ed introdotta nel libro dei salmi della Chiesa Evangelico-Luterana di Finlandia. Il testo di ringraziamento (nello spirito di un "Te Deum" ) viene ancor'oggi cantato in solennità ed altre celebrazioni liturgiche. La melodia è solenne e trascinante (ascolta &lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=DKoVp7zUoMs"&gt;www.youtube.com/watch?v=DKoVp7zUoMs&lt;/a&gt;) e viene cantata anche nella chiese Ortodosse e Cattoliche in Finlandia. Il testo venne successivamente modificato ed un terzo verso venne aggiunto da Ilta Koskimies nel 1923 divenendo "Soi kunniaksi Luojan" ("Risuoni a Dio in onore..."). Poco dopo apparve una traduzione/rielaborazione in Svedese (a cura di Alfons Takolander, 1927) con la stessa metrica, dal titolo "Ljud högt, du psalm, att lova" ("Risuona alto, o salmo, per lodare...") ad uso liturgico per la Diocesi di lingua svedese della Chiesa Evangelico-Luterana di Finlandia. Con sott'occhio tutte e tre le suddette versioni, traduzioni e rielaborazioni, ho prodotto una traduzione metrica in italiano in cui le rime ed i piedi sono rispettati cosicchè il testo possa essere cantato sulla stessa melodia di J.Sibelius. La traduzione cerca di rispettare lo spirito del testo originario, i tempi in cui esso fu scritto ed i sacri luoghi ove ancor'oggi viene cantato dai fedeli. Ringrazio l'Organista-cantore della chiesa di Santa Katarina a Karis/Karjaa Marco Bonacci e il Direttore dell'Istituto Italiano di Cultura ad Helsinki Dr.Wanda Grillo per avermi consigliato nella scelta di alcuni termini fra i tanti possibili.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Risuoni il nostro verso&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione metrica in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#000000;"&gt;Risuoni il nostro verso&lt;br /&gt;solenne oggi al Signor:&lt;br /&gt;creato ha l’universo&lt;br /&gt;e guida i nostri cuor.&lt;br /&gt;Il Padre onnipotente&lt;br /&gt;dal cielo con splendor&lt;br /&gt;in tutti, onnipresente,&lt;br /&gt;ispira forza fede e amor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ei calma il mare e i flutti&lt;br /&gt;con la potente man,&lt;br /&gt;e guida i venti tutti&lt;br /&gt;dai monti fino al pian.&lt;br /&gt;I frutti, l’erba, i fiori&lt;br /&gt;ci dona a sazietà:&lt;br /&gt;chi fra noi peccatori&lt;br /&gt;l’amor di Dio capir potrà?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A Te Signor sia gloria&lt;br /&gt;per la tua gran bontà&lt;br /&gt;nel corso della storia&lt;br /&gt;e per ciò che verrà.&lt;br /&gt;Levar io voglio un canto&lt;br /&gt;che giunga fino a Te,&lt;br /&gt;che eternamente Santo&lt;br /&gt;dimostri tanto amor per me&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Soi kiitokseksi Luojan!&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale di A.V. (August Valdemar) Koskimies ex Forsman, 1897&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#000000;"&gt;1. Soi kiitokseksi Luojan&lt;br /&gt;Sa laulu hentoinen,&lt;br /&gt;Tään kaikkeuden tuojan&lt;br /&gt;Ja suojan ainaisen!&lt;br /&gt;Hän taitavasti toimii&lt;br /&gt;Ja vaalii luontoaan,&lt;br /&gt;Ja hellämielin hoivii&lt;br /&gt;Maailmaa tuolta taivaastaan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Hän säät ja ilmat säätää&lt;br /&gt;ja aallot tainnuttaa&lt;br /&gt;ja hyisen hallan häätää&lt;br /&gt;ja viljan vartuttaa.&lt;br /&gt;Hän onneen meidät ohjaa,&lt;br /&gt;Jos joutuu johdantaan.&lt;br /&gt;Tuon lemmen äärtä, pohjaa,&lt;br /&gt;ken pystyy tuota tutkimaan&lt;/span&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Soi kunniaksi Luojan&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;rielaborazione ed aggiunta di Ilta Koskimies, 1923&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#000000;"&gt;1. Soi kunniaksi Luojan&lt;br /&gt;nyt, virsi kiitoksen,&lt;br /&gt;tuon kaiken hyvän tuojan&lt;br /&gt;ja suojan ainaisen!&lt;br /&gt;Hän, Isä, rakkahasti&lt;br /&gt;ain vaalii luotujaan,&lt;br /&gt;ja kaiken taitavasti&lt;br /&gt;hän ohjaa tuolta taivaastaan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Hän säät ja ilmat säätää&lt;br /&gt;ja aallot tainnuttaa&lt;br /&gt;ja hyisen hallan häätää&lt;br /&gt;ja viljan vartuttaa.&lt;br /&gt;Hän onneen meidät ohjaa,&lt;br /&gt;myös aikaan vaikeaan.&lt;br /&gt;Sen rakkauden pohjaa&lt;br /&gt;ken pystyy koskaan tutkimaan?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. Siis kiitos, Herra taivaan,&lt;br /&gt;kun lahjas meille toit&lt;br /&gt;ja päivän työhön, vaivaan&lt;br /&gt;taas puhtaan leivän soit.&lt;br /&gt;Suo, että ilomielin&lt;br /&gt;myös jaamme leipämme&lt;br /&gt;ja sydämin ja kielin&lt;br /&gt;sua lakkaamatta kiitämme.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Ljud högt, du psalm, att lova&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione/rielaborazione di Alfons Takolander, 1927&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#000000;"&gt;1. Ljud högt, du psalm, att lova&lt;br /&gt;Vår Skapare och Gud.&lt;br /&gt;Se, allting är hans gåva,&lt;br /&gt;allt styr han med sitt bud.&lt;br /&gt;Till djupen når hans öga,&lt;br /&gt;Kring ändlös rymd han ser,&lt;br /&gt;Och från sin himmel höga&lt;br /&gt;Han blickar ock till jorden ner.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Han stillar havets vågor&lt;br /&gt;och leder vinden gång.&lt;br /&gt;Han tänder norrskenslågor&lt;br /&gt;i vinternatten lång.&lt;br /&gt;Han skyddar markens gröda&lt;br /&gt;för frostens farlighet.&lt;br /&gt;Han signar rikt vår möda,&lt;br /&gt;och ej av gräns hans kärlek vet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. Dig vare pris och ära&lt;br /&gt;för allt som ständigt du&lt;br /&gt;har velat oss beskära&lt;br /&gt;och skänker oss ännu!&lt;br /&gt;Med hjärta som med tunga&lt;br /&gt;vi glatt vill prisa dig,&lt;br /&gt;din godhet högt lovsjunga,&lt;br /&gt;o Herre Gud, evinnerligt!&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-2640615650222066694?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/2640615650222066694/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=2640615650222066694&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2640615650222066694'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2640615650222066694'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2009/09/risuoni-il-nostro-verso-avkoskimies.html' title='Risuoni il nostro verso - A.V.Koskimies (Finlandia, 1856-1929)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-6202356575653794963</id><published>2009-08-03T13:19:00.002+03:00</published><updated>2009-08-03T13:29:06.181+03:00</updated><title type='text'>Il truciolo nella corrente - Ilmari Calamnius (Finlandia, 1874-1970)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Ilmari Calamnius era il nome d'arte del poeta Ilmari Kianto, nato a Pulkkila in Finlandia il 7 maggio del 1874 e morto ad Helsinki il 27 Aprile 1970. Il suo libro più famoso rimane "Punainen viiva" ("La linea rossa", pubblicato nel 1909). La breve lirica qui tradotta è stata musicata da Jean Christian Julius Sibelius (1865-1957) in forma di Lieder nel 1902, op.17  n.7 (ultima delle "Sette Canzoni").&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Il truciolo nella corrente&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;                                    &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Da dove viene quel truciolo di legno&lt;br /&gt;Su un’onda lievemente cullato,&lt;br /&gt;così solo al calar della sera,&lt;br /&gt;in balia della corrente?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Io so da dove viene quel truciolo&lt;br /&gt;sull’onda lievemente cullato.&lt;br /&gt;Viene dai tagli dei boschi lì al Nord,&lt;br /&gt;dalle capanne sulle Montagne Azzurre&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;dove il mio amato ha abbattuto il pino,&lt;br /&gt;Il mio promesso sta intagliando una barca.&lt;br /&gt;Presto seguirà la corrente&lt;br /&gt;per raggiungere la sua giovane sposa!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Lastu lainehilla&lt;/span&gt;                  &lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Testo originale in finlandese di Ilmari Calamnius&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mistä lastu lainehilla?              &lt;br /&gt;Pilske pieni aalon päällä?&lt;br /&gt;Yksiksensä illan suussa?&lt;br /&gt;Virran vettä vaeltamassa?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuolta lastu lainehilla,&lt;br /&gt;Pilske pieni aallon päällä:&lt;br /&gt;Pohjan lasten laitumilta,&lt;br /&gt;Sinitunturin tuvilta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Siellä kulta hongan kaasi,&lt;br /&gt;Veisti, veisti sulho venhon:&lt;br /&gt;Kohta vierii virran vettä,&lt;br /&gt;Neittä nuorta noutamaan!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-6202356575653794963?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/6202356575653794963/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=6202356575653794963&amp;isPopup=true' title='1 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6202356575653794963'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6202356575653794963'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2009/08/il-truciolo-nella-corrente-ilmari.html' title='Il truciolo nella corrente - Ilmari Calamnius (Finlandia, 1874-1970)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-2672425019463872486</id><published>2009-07-17T23:59:00.003+03:00</published><updated>2009-07-21T09:36:56.506+03:00</updated><title type='text'>Il sogno - Johan Ludvig Runeberg (Finlandia, 1804-1877)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Questa lirica, compresa nella raccolta "Dikter" del 1833, è stata musicata da Jean Christian Julius Sibelius (1865-1957) in forma di lieder op.13 n.5, (1891). Per una breve biografia e bibliografia di J.L.Runeberg vedi il post del 23 gennaio 2007.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Il sogno&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Stanco mi posai sul letto&lt;br /&gt;per dimenticare nel sonno il desiderio struggente,&lt;br /&gt;ma un sogno si avvicinò furtivo al mio guanciale&lt;br /&gt;e mi sussurrò all’orecchio:&lt;br /&gt;“Svegliati, lei è qui, quella bellissima fanciulla.&lt;br /&gt;Apri gli occhi e ricevi il suo bacio!”&lt;br /&gt;Ed io felice apersi gli occhi.&lt;br /&gt;Dov’era il sogno? Svanito come fumo al vento.&lt;br /&gt;Dov’era la fanciulla? Lontana, lontana.&lt;br /&gt;Dov’era il bacio? Ancora nel mio desiderio struggente.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Drömmen&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Johan Ludvig Runeberg&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tröttad lade jag mig ned på bädden,&lt;br /&gt;Att i sömnen glömma sorg och saknad,&lt;br /&gt;Men en dröm sig smög till hufvudgärden,&lt;br /&gt;Hviskande uti mitt öra detta:&lt;br /&gt;"Vakna, hon är här, den sköna flickan,&lt;br /&gt;Blicka upp, att hennes kyss emotta!"&lt;br /&gt;Och jag slår med glädje upp mitt öga.&lt;br /&gt;Hvar är drömmen? Som en rök försvunnen.&lt;br /&gt;Hvar är flickan? Bortom land och sjöar.&lt;br /&gt;Hvar är kyssen? Ack, blott i min längtan.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-2672425019463872486?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/2672425019463872486/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=2672425019463872486&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2672425019463872486'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2672425019463872486'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2009/07/il-sogno-johan-ludvig-runeberg.html' title='Il sogno - Johan Ludvig Runeberg (Finlandia, 1804-1877)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-1654670040099514376</id><published>2009-06-14T23:44:00.003+03:00</published><updated>2009-06-14T23:48:54.263+03:00</updated><title type='text'>Il primo bacio - Johan Ludvig Runeberg (Finlandia, 1804-1877)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Questa poesia, compresa nella raccolta "Dikter" del 1833, è stata musicata nel 1900 da Jean Sibelius in forma di Lieder, op. 37 n.1. Per una breve biografia e bibliografia di J.L.Runeberg vedi il post del 23 gennaio 2007.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Il primo bacio&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;                              &lt;br /&gt;La stella della sera sedeva sul bordo di una nuvola d’argento&lt;br /&gt;e nel crepuscolo laggiù da un boschetto una ragazza le chiese:&lt;br /&gt;“Dimmi, stella della sera, cosa si dice in cielo&lt;br /&gt;quando qualcuno dona il primo bacio alla persona amata?”&lt;br /&gt;E la timida figlia del cielo rispose:&lt;br /&gt;“Gli angeli celesti in schiera guardano in terra&lt;br /&gt;vedendo in quel momento il riflesso della loro propria luce;&lt;br /&gt;solo la Morte volge lo sguardo altrove e piange”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Den första kyssen&lt;/span&gt;                                  &lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Johan Ludvig Runeberg&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På silvermolnets kant satt aftonstjärnan,&lt;br /&gt;från lundens skymning frågte henne tärnan:&lt;br /&gt;Säg, aftonstjärna, vad i himlen tänkes,&lt;br /&gt;när första kyssen åt en älskling skänkes?&lt;br /&gt;Och himlens blyga dotter hördes svara:&lt;br /&gt;På jorden blickar ljusets änglaskara,&lt;br /&gt;och ser sin egen sällhet speglad åter;&lt;br /&gt;blott döden vänder ögat bort och gråter.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-1654670040099514376?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/1654670040099514376/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=1654670040099514376&amp;isPopup=true' title='1 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1654670040099514376'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1654670040099514376'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2009/06/il-primo-bacio-johan-ludvig-runeberg.html' title='Il primo bacio - Johan Ludvig Runeberg (Finlandia, 1804-1877)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-6743206655852319330</id><published>2009-05-04T18:12:00.002+03:00</published><updated>2009-05-04T18:16:02.445+03:00</updated><title type='text'>La primavera passa in fretta - J.L.Runeberg (Finlandia, 1804-1877)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Questa breve poesia, compresa nella raccolta "Dikter" del 1833, è stata musicata nel 1891 da Jean Sibelius in forma di Lieder, op.13 n.4. Per una breve biografia e bibliografia di J.L.Runeberg vedi il post del 23 gennaio 2007.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;La primavera passa in fretta&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;             &lt;br /&gt;“La primavera passa in fretta,&lt;br /&gt;e ancor più in fretta fugge l’estate,&lt;br /&gt;l’autunno indugia a lungo&lt;br /&gt;e l’inverno ancora più a lungo.&lt;br /&gt;Il tuo viso, le tue guance&lt;br /&gt;appassiranno&lt;br /&gt;per non poi rifiorire”.&lt;br /&gt;Il giovane a ciò rispose:&lt;br /&gt;“Eppure nei giorni d’autunno&lt;br /&gt;portiamo i dolci ricordi della primavera,&lt;br /&gt;e in inverno&lt;br /&gt;consumiamo il raccolto dell’estate.&lt;br /&gt;Passi pure la primavera,&lt;br /&gt;appassiscano pure le mie guance!&lt;br /&gt;Ora pensiamo solo ad amare&lt;br /&gt;ora pensiamo solo a baciarci.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Våren flyktar hastigt&lt;/span&gt;                           &lt;br /&gt;&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;testo originale in svedese di Johan Ludvig Runeberg&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Våren flyktar hastigt,&lt;br /&gt;Hastigare sommarn,&lt;br /&gt;Hösten dröjer länge,&lt;br /&gt;Vintern ännu längre.&lt;br /&gt;Snart i sköna kinder,&lt;br /&gt;Skolen i förvissna&lt;br /&gt;Och ej knoppas mera.&lt;br /&gt;Gossen svarte åter:&lt;br /&gt;Än i höstens dagar&lt;br /&gt;Gläda vårens minnen,&lt;br /&gt;Än i vinterns dagar&lt;br /&gt;Räcka sommarns skördar.&lt;br /&gt;Fritt må våren flykta,&lt;br /&gt;Fritt må kinden vissna,&lt;br /&gt;Låt oss nu blott äska,&lt;br /&gt;Låt oss nu blott kyssas.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-6743206655852319330?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/6743206655852319330/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=6743206655852319330&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6743206655852319330'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6743206655852319330'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2009/05/la-primavera-passa-in-fretta-jlruneberg.html' title='La primavera passa in fretta - J.L.Runeberg (Finlandia, 1804-1877)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-3330195812389534553</id><published>2009-04-17T11:33:00.002+02:00</published><updated>2009-04-17T11:41:02.150+02:00</updated><title type='text'>Le speranze del bacio - J.L.Runeberg (Finlandia, 1804-1877)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Questa breve poesia, compresa nella raccolta "Dikter" del 1833, è stata musicata nel 1892 da Jean Sibelius in forma di Lieder. Per una breve biografia e bibliografia di J.L.Runeberg vedi il post del 23 gennaio 2007.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Le speranze del bacio&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(traduzione in italiano di Piero Pollesello)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mentre sedevo presso la fonte, immerso nei miei sogni,&lt;br /&gt;udii sulle mie labbra un bacio parlare&lt;br /&gt;piano piano ad un altro bacio:&lt;br /&gt;“Guarda, guarda quella fanciulla timida!&lt;br /&gt;Si sta proprio avvicinando, fra pochi istanti&lt;br /&gt;sarò sulle sue labbra di rosa&lt;br /&gt;e lei mi porterà con se fedelmente per tutto il giorno.&lt;br /&gt;Non vorrà assaggiare nessuna fragolina di bosco&lt;br /&gt;per non confondermi con il suo succo;&lt;br /&gt;Non vorrà bere l’acqua della chiara sorgente,&lt;br /&gt;per non ferirmi con il bordo del bicchiere;&lt;br /&gt;Non vorrà sussurrare alcuna parola d’amore&lt;br /&gt;Per non farmi volar via dalle sue labbra di rosa”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Kyssens hopp&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(originale in svedese di  Johan Ludvig Runeberg)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Der jag satt i drömmar vid en källa,&lt;br /&gt;Hörde jag en kyss på mina läppar&lt;br /&gt;Sakta tala till en annan detta:&lt;br /&gt;Se, hon kommer, se, den blyga flickan&lt;br /&gt;kommer redan, inom några stunder&lt;br /&gt;sitter jag på hennes rosenläppar,&lt;br /&gt;Och hon bär mig troget hela dagen,&lt;br /&gt;Näns ej smaka på ett enda smultron,&lt;br /&gt;Att ej blanda mig med smultron saften,&lt;br /&gt;Näns ej dricka ur den klara källan,&lt;br /&gt;Att ej krossa mig mot glasets bräddar,&lt;br /&gt;Näns ej hviska ens ett ord om kärlek,&lt;br /&gt;Att ej fläkta mig från rosenläppen.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-3330195812389534553?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/3330195812389534553/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=3330195812389534553&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3330195812389534553'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3330195812389534553'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2009/04/le-speranze-del-bacio-jlruneberg.html' title='Le speranze del bacio - J.L.Runeberg (Finlandia, 1804-1877)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-3977311348802732417</id><published>2008-09-18T12:08:00.003+02:00</published><updated>2009-04-17T11:33:11.362+02:00</updated><title type='text'>Poesie dal Nord</title><content type='html'>&lt;p&gt;Dopo due anni di esperienza con questo Blog ho deciso di pubblicare le migliori traduzioni in un libro: "POESIE DAL NORD" &lt;poesie&gt;(Settembre 2008, Stamperia Kopiotaito Oy, Helsinki, ISBN 978-952-92-4346-4), una antologia di liriche di poeti finlandesi, finnosvedesi, svedesi, norvegesi e danesi tradotte in italiano ed accompagnate da cenni biografici e bibliografici sugli autori. Sono quasi tutte prime traduzioni, cioè mai presentate al pubblico italiano, e sono state commentate nella prefazione dal Direttore dell’Istituto Italiano di Cultura in Finlandia, dottoressa Wanda Grillo. Il libro è stato consegnato al Presidente della Repubblica Giorgio Napoletano in occasione della sua recente visita a Helsinki.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Alcuni dei testi sono molto popolari qui al Nord, altri meno noti; alcuni sono stati scritti più di 150 anni fa, altri sono di autori contemporanei. Tutti sono praticamente sconosciuti in Italia e, sperabilmente, questo libro saprà socchiudere ai lettori porte su stanze di cui ignoravano l’esistenza.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-3977311348802732417?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/3977311348802732417/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=3977311348802732417&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3977311348802732417'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3977311348802732417'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2008/09/poesie-da-nord.html' title='Poesie dal Nord'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-6545334063399922766</id><published>2008-08-25T08:12:00.002+03:00</published><updated>2008-08-25T08:16:51.313+03:00</updated><title type='text'>Fai unire le mie mani - Ester Forssén (Finlandia, 1871-1949)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Ester Alfhild Sofia Forssén nata Sterenius (Munsala - 2 giugno 1871, Hangö - 30 agosto 1949). Il seguente testo, apparso come contributo al libro “En liten Hangöbok” edito da Bengt Serenius nel 1940, è stato musicato nel 1942 da Sune Carlsson.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;a name="_Toc206572595"&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Fai unire le mie mani&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Fai unire le mie mani in preghiera&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;quando spunta il giorno,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;uniscile in preghiera&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;quando il giorno finisce.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Uniscile&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;nel tempo del dolore,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;e possa io non dimenticarti&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;nel tempo della gioia.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Unisci le mie mani in preghiera&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;in eterno,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;quando vorrai portarmi a casa&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;via dagli affanni del mondo,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;nella pace celeste.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Slut samman mina händer&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Ester Forssén&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Slut samman mina händer&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;när morgon gryr,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;och må till bön de knäppas&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;när dagen flyr.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Slut samman mina händer&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;i sorgens tid,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;må jag i glädjens stunder&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;ej glömma dig.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Slut samman mina händer&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;till evig tid,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;när du vill hem mig föra&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;från jordens strid&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;till himmelsk frid.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-6545334063399922766?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/6545334063399922766/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=6545334063399922766&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6545334063399922766'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6545334063399922766'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2008/08/fai-unire-le-mie-mani-ester-forssn.html' title='Fai unire le mie mani - Ester Forssén (Finlandia, 1871-1949)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-5343289444079796711</id><published>2008-07-29T13:40:00.003+03:00</published><updated>2008-08-06T14:14:44.108+03:00</updated><title type='text'>Non è il tempo che ci cambia, è ciò che ci circonda -  Bo Carpelan (Finlandia, 1926-)</title><content type='html'>Bo Carpelan (Helsinki, 25 ottobre 1926, vivente) è un poeta e scrittore finlandese appartenente alla minoranza svedese in Finlandia. Laureato in filosofia nel 1956 e dottorato nel 1960, ha pubblicato la sua prima raccolta poetica nel 1946. La sua produzione, oltre a numerosi testi di poesia, include anche romanzi e racconti. È l'unico autore ad essere stato insignito per due volte (1993 e 2005) del Premio Finlandia (Finlandia-palkinto). Nel 2007 ha ricevuto il Premio europeo di letteratura (Prix Européen de Littérature). L’unica opera tradotta in italiano è “Il libro di Benjamin” (Benjamins bok, 1997), edito da Iperborea 2003. Per una biografia e bibliografia completa in inglese vedi &lt;a href="http://www.kirjasto.sci.fi/carpelan.htm"&gt;http://www.kirjasto.sci.fi/carpelan.htm&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Non è il tempo che ci cambia, è ciò che ci circonda (da “Nelle stanze scure, nelle chiare”, Schildts editore 1976)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Non è il tempo che ci cambia,&lt;br /&gt;è ciò che ci circonda: la foresta che era bassa come un nastro scuro&lt;br /&gt;la sera, quando eravamo bambini.&lt;br /&gt;E l’acqua che ci toccava i piedi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La strada che ora è spianata,&lt;br /&gt;gli alberi, le case, la stessa gente&lt;br /&gt;che guarda fuori dalle finestre&lt;br /&gt;nelle stanze, non nel tempo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Una stanza per i bambini, una stanza per gli amanti,&lt;br /&gt;ove gli uccelli volano liberamente dentro e fuori,&lt;br /&gt;e stanze per coloro che dormono un sonno così leggero&lt;br /&gt;che non si sente neppure il respiro della morte.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ci sono gli stessi mobili nella stanza,&lt;br /&gt;gli stessi rami davanti ad essa,&lt;br /&gt;possano questi essere il tuo sguardo su ciò che ti circonda,&lt;br /&gt;uno sguardo che mai si spegne.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Det är inte tiden som förändrar oss, det är rummet (från I de mörka rummen, i de ljusa, Schildts förlag 1976)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Bo Carpelan&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är inte tiden som förändrar oss,&lt;br /&gt;det är rummet, skogen som var låg som ett mörk band&lt;br /&gt;om kvällen när vi var barn.&lt;br /&gt;Och vattnet som nådde foten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är vägen som nu är uträtad,&lt;br /&gt;träden, husen, mänskorna samma&lt;br /&gt;seende ut genom fönstren&lt;br /&gt;som är fönster i rum, ej i tid.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rummet för barnen, rummet för de älskande&lt;br /&gt;där fåglarna flyger in och ut,&lt;br /&gt;rummen för den som sover så lätt&lt;br /&gt;att inte dödens andetag hörs.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är samma möbler i rummet,&lt;br /&gt;samma grenverk framför det&lt;br /&gt;som vore rummet din blick&lt;br /&gt;som aldrig sluts&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-5343289444079796711?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/5343289444079796711/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=5343289444079796711&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/5343289444079796711'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/5343289444079796711'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2008/07/non-il-tempo-che-ci-cambia-lo-spazio-bo.html' title='Non è il tempo che ci cambia, è ciò che ci circonda -  Bo Carpelan (Finlandia, 1926-)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-5852149712179984858</id><published>2008-06-02T15:37:00.005+03:00</published><updated>2008-06-13T11:47:33.381+03:00</updated><title type='text'>L’anima in attesa - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Edith Irene Södergran (San Pietroburgo, 4 aprile 1892 - Raivola, 24 giugno 1923) è stata una poetessa finnosvedese iniziatrice dell'espressionismo in Finlandia. Ha influenzato tutta la lirica in lingua svedese fra le due guerre mondiali. Debuttò nel 1916 con la raccolta "&lt;em&gt;Poesie&lt;/em&gt;", in versi liberi, alla quale seguirono "&lt;em&gt;Lira di settembre&lt;/em&gt;" del 1918; "&lt;em&gt;L'altare delle rose&lt;/em&gt;" del 1919; "&lt;em&gt;L'ombra del futuro&lt;/em&gt;" del 1920 ed "&lt;em&gt;Il paese che non esiste&lt;/em&gt;" del 1925. La Södergran, padrona assoluta dei mezzi stilistici, in un personalissimo mondo di immagini, canta la bellezza e la ricchezza della vita, e alterna visioni di beatitudine ultraterrena a momenti di malinconica rassegnazione, quasi presentisse la morte imminente. Per una biografia più completa vedi post del 26 gennaio 2007 in questo blog &lt;a href="http://pollesello.blogspot.com/2007/01/il-giorno-si-raffresca-edith-sdergran.html"&gt;http://pollesello.blogspot.com/2007/01/il-giorno-si-raffresca-edith-sdergran.html&lt;/a&gt;.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;La traduzione di "L'anima in attesa", dalla raccolta "&lt;em&gt;Dikter/Poesie&lt;/em&gt;" è stata pubblicata sul mensile &lt;strong&gt;Poesia&lt;/strong&gt; n. 105 (Aprile 1997 "&lt;em&gt;Edith Södergran - Contro i fragili sogni&lt;/em&gt;" a cura di Massimo Ciaravolo e Piero Pollesello - Crocetti Editore) &lt;a href="http://www.poesia.it/DailyPoetry/Archivio_PDG/Archivio_PDG_2008/18_02_08_Södergran.htm"&gt;http://www.poesia.it/DailyPoetry/Archivio_PDG/Archivio_PDG_2008/18_02_08_Södergran.htm&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;L’anima in attesa (dalla raccolta "Poesie", 1916)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Sono sola tra gli alberi al lago,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;vivo in amicizia con i vecchi abeti sulla riva&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;e in segreta intesa con tutti i giovani sorbi.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Sola, sto distesa ad aspettare,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;e non ho visto passare nessuno.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Grandi fiori mi guardano dall’alto dei loro lunghi steli,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;amari rampicanti mi strisciano sul grembo,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;ho un solo nome per tutto, ed è amore.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Den väntande själen (Dikter, 1916)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Edith Södergran&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag är allena bland träden vid sjön,&lt;br /&gt;jag lever i vänskap med strandens gamla granar&lt;br /&gt;och i hemligt samförstånd med alla unga rönnar.&lt;br /&gt;Allena ligger jag och väntar,&lt;br /&gt;ingen människa har jag sett gå förbi.&lt;br /&gt;Stora blommor blicka ned på mig från höga stjälkar,&lt;br /&gt;bittra slingerväxter krypa i min famn,&lt;br /&gt;jag har ett enda namn för allt, och det är kärlek.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-5852149712179984858?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/5852149712179984858/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=5852149712179984858&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/5852149712179984858'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/5852149712179984858'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2008/06/lanima-in-attesa-edith-sdergran.html' title='L’anima in attesa - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-8570780807599123163</id><published>2008-05-16T11:50:00.003+03:00</published><updated>2008-05-16T12:21:17.494+03:00</updated><title type='text'>Il canto del mio cuore - Aleksis Kivi (Finlandia, 1834-1872)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#000000;"&gt;Aleksis Stenvall , conosciuto come Aleksis Kivi (Nurmijärvi, 10 ottobre 1834 - Tuusula, 31 dicembre 1872)&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#000000;"&gt; è stato uno scrittore e drammaturgo finlandese&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#000000;"&gt;, il primo autore a scrivere un romanzo in lingua finlandese, i Sette Fratelli&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt; (Seitsemän veljestä). Questo romanzo, pubblicato nel 1870 e tradotto in italiano da Corrado Malavasi nel 1940 e un'anno dopo ritradotto da P.E.Pavolini, racconta delle vicende tragicomiche di sette orfani che devono cavarsela da soli ed imparano dai proprii errori a condurre la fattoria di famiglia. Il romanzo ha uno sfondo didattico e si conclude con il successo dei fratelli nella vita. Irrestistibili le scene in cui i fratelli cercano di imparare l'alfabeto, oppure scappano dai lupi nella notte a piedi scalzi nella neve dopo che la loro sauna è andata a fuoco. L'ultima pagina, invece, riporta l'atmosfera ad una meditazione tipicamente finlandese: anche nel momento della gioia pensa che tutto può presto finire. La moglie del più giovane e più intraprendente dei fratelli, figlia di un alto funzionario, manifesta una depressione post partum ed esprime in versi il desiderio che il proprio figlio eviti le insidie del mondo e raggiunga presto la pace di Tuonala (l'Ade). La traduzione metrica è di Paolo Emilio Pavolini, da “I sette fratelli” di Aleksis Kivi, UTET 1984). Il testo è stato musicato magistralmente da Jean Sibelius (1865-1957) per coro maschile. P&lt;/span&gt;er una breve biografia di Kivi in Italiano vedi &lt;/span&gt;&lt;a href="http://it.wikipedia.org/wiki/Aleksis_Kivi"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://it.wikipedia.org/wiki/Aleksis_Kivi&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Il canto del mio cuore&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(traduzione metrica di Paolo Emilio Pavolini)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Boschetto dell’Ade, notturno boschetto,&lt;br /&gt;laggiù nella sabbia c’è un placido letto&lt;br /&gt;pel mio fanciullino.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sarà sì contento codesto bambino&lt;br /&gt;di far pascolare nel mezzo al giardino&lt;br /&gt;un bianco agnellino?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Codesto bambino sarà sì beato&lt;br /&gt;se dalla figliuola dell’Ade cullato&lt;br /&gt;sarà addormentato?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sarà sì felice quel mio bel tesoro&lt;br /&gt;sentirsi cullato da un canto canoro&lt;br /&gt;in un letto d’oro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Boschetto dell’Ade, boschetto di pace!&lt;br /&gt;L’insidia è lontana, la lotta qui tace&lt;br /&gt;del mondo fallace.&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Sydämeni laulu&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Originale in finlandese di Aleksis Kivi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tuonen lehto, öinen lehto!&lt;br /&gt;Siell´ on hieno hietakehto,&lt;br /&gt;sinnepä lapseni saatan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Siell´ on lapsen lysti olla,&lt;br /&gt;Tuonen herran vainiolla&lt;br /&gt;kaitsea Tuonelan karjaa.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Siell´ on lapsen lysti olla,&lt;br /&gt;illan tullen tuuditella&lt;br /&gt;helmassa Tuonelan immen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ompa kullan lysti olla,&lt;br /&gt;Kutlakehdoss´ kelahdella&lt;br /&gt;Kuullella kehrääjälintu.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tuonen viita, rauhan viita!&lt;br /&gt;Kaukana on vaino, riita,&lt;br /&gt;kaukana kavala maailma.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-8570780807599123163?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/8570780807599123163/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=8570780807599123163&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/8570780807599123163'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/8570780807599123163'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2008/05/il-canto-del-mio-cuore-aleksis-kivi.html' title='Il canto del mio cuore - Aleksis Kivi (Finlandia, 1834-1872)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-7769061760537856887</id><published>2008-04-11T07:48:00.000+02:00</published><updated>2008-04-11T07:52:32.318+02:00</updated><title type='text'>Aprile - Solveig vom Schoultz (Finlandia, 1907-1996)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Come scrittrice di liriche, novelle e commedie, Solveig vom Schoultz è considerata uno dei più importanti autori in lingua svedese. Le sue storie trattano spesso della sottile psicologia delle relazioni umane e, come protagonista, hanno spesso una donna. Le sue prose presentano la condizione umana con un misto di comicità e tragicità.  In poesia, considerata dall’autrice come la sua “lingua madre”, ella ama toccare con accenni, allusioni, contrasti e sfumature importanti temi quali l’avanzare dell’età o la condizione della donna. Autrice con una profonda matrice cristiana, ella cita spesso testi biblici nei suoi temi.  Solveig vom Schoultz è una delle figure primarie nella fase dello sviluppo del Modernismo nella poesia svedese. Questa lirica, datata datata 21.4.67, è stata pubblicata postuma ed è apparsa per la prima volta nella seconda ristampa della raccolta “Den heliga oron” (Schildts Förlag Ab, Helsinki 2007 – ISBN 978-951-50-1715-4).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;“Aprile” (1967)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Proprio oggi&lt;br /&gt;dopo che la grandine aveva frustato il parco&lt;br /&gt;ed i duri chicchi rilucevano&lt;br /&gt;sotto un cielo ancora scuro&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;proprio oggi&lt;br /&gt;un giovane uomo si chinava sopra il tavolino del bar&lt;br /&gt;e toccava con le sue mani un volto&lt;br /&gt;e teneva fra le sue mani un volto&lt;br /&gt;ed io, che di lì passavo, socchiusi gli occhi&lt;br /&gt;per tanta luce&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;"April" (1967)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Solveig vom Schoultz&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Just i dag&lt;br /&gt;när haglet piskat parken&lt;br /&gt;när de hårda knopparna lyste&lt;br /&gt;och himlen ännu var mörk&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;just i dag&lt;br /&gt;böjde sig en ung man fram över kafébordet&lt;br /&gt;och tog om ett ansikte med sina händer&lt;br /&gt;och höll ett ansikte mellan sina händer&lt;br /&gt;och jag som gick förbi slöt ögonen&lt;br /&gt;för sådant ljus.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-7769061760537856887?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/7769061760537856887/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=7769061760537856887&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7769061760537856887'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7769061760537856887'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2008/04/aprile-solveig-vom-schoultz-finlandia.html' title='Aprile - Solveig vom Schoultz (Finlandia, 1907-1996)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-2683068960353947507</id><published>2008-03-06T12:55:00.002+02:00</published><updated>2008-03-06T13:00:35.298+02:00</updated><title type='text'>Incontro del re Olav Tryggvason con la sua nuova terra (Björnstjerne Björnson – Norvegia, 1832-1910)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Bjørnstjerne Martinus Bjørnson (Kvikne, 8 dicembre 1832 – Parigi, 26 aprile 1910) è stato un poeta, drammaturgo e scrittore norvegese. Sul piano artistico concorse, assieme ad Henrik Ibsen, alla nascita della moderna drammaturgia norvegese e scandinava. La sua oggettiva grandezza fu siglata dal Premio Nobel per la Letteratura nell'anno 1903. Per la completa bibliografia vedi &lt;/span&gt;&lt;a href="http://it.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B8rnstjerne_Bj%C3%B8rnson"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://it.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B8rnstjerne_Bj%C3%B8rnson&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;&lt;br /&gt;Olav Tryggvason (960-1000 d.C.) fu re di Norvegia dal 995 al 1000 (vedi &lt;/span&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Olav_Tryggvason"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Olav_Tryggvason&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt; per informazioni in inglese) ed assunse un ruolo fondamentale nella conversione dei Vichinghi al Cristianesimo. Il poema dedicatogli da Bjørnson descrive il suo arrivo in Norvegia, come re designato, le sue paure e la sua determinazione. Il re morirà poi nella grande battaglia navale di Svolder nel Baltico. Il presente testo, liberamente tratto dalla “Saga di Olav Tryggvason” (o Heimskringla) è noto per una versione musicata da Grieg.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Incontro con la sua nuova terra&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mentre Olav Tryggvason attraversava il mare del Nord&lt;br /&gt;verso il suo giovane regno che non aspettava un re,&lt;br /&gt;vide catene di montagne all’orizzonte e disse:&lt;br /&gt;“Che è quella muraglia innanzi a me?”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Quella terra gli sembrò chiusa da un muro&lt;br /&gt;e quel muro mise alla prova le sue speranze&lt;br /&gt;di giovane re, fino a che un bardo non&lt;br /&gt;gli fece notare che le nuvole sui monti&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;parevano cupole e pinnacoli.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ed egli a un tratto vide quel muro&lt;br /&gt;verde coronato di bianca neve&lt;br /&gt;come se fosse la parete di un antico tempio&lt;br /&gt;e volle essere dentro ad esso&lt;br /&gt;per portarvi la sua nuova fede.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Questa nuova terra, in primavera, era aprica.&lt;br /&gt;Il risuonare di torrenti, temporali e tempeste di mare&lt;br /&gt;tutt’intorno, ed il rumore dei boschi&lt;br /&gt;sembravano suoni di organi e di campane.&lt;br /&gt;Allora il re si guardò intorno e se ne innamorò.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Questa è la base del tempio dal quale abbatterò il male!&lt;br /&gt;La mia anima trema, il cuore si riempie di gioia.&lt;br /&gt;Possa la mia fede essere forte come queste fondamenta&lt;br /&gt;ed elevarsi pura come questi ghiacciai.&lt;br /&gt;Possa la mia anima raggiungere le vette&lt;br /&gt;che sono l’immagine del loro Creatore”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Landkjenning&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in norvegese di Björnstjerne Björnson&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Og det var Olav Trygvason,&lt;br /&gt;stevnet over Nordsjö fram&lt;br /&gt;opp mot sitt unge kongerike,&lt;br /&gt;som ikke ventet ham.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fikk han så förste synet:&lt;br /&gt;“Hva er dette for mur i havbrynet?”&lt;br /&gt;Og det var Olav Trygvason,&lt;br /&gt;landet syntes ganske stengt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;alle hans unge kongelengsler&lt;br /&gt;föltes mot klippen sprengt,&lt;br /&gt;inntil en skald opdaget&lt;br /&gt;hvite kupler og spir i skylaget.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Og det var Olav Trygvason,&lt;br /&gt;syntes han med en gang så&lt;br /&gt;gråsprengte, gamle tempelmurer,&lt;br /&gt;snehvide hvelv derpå.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lengtes ham da så såre&lt;br /&gt;med sin unge tro stå innenfore.&lt;br /&gt;Landet seg åpnet,&lt;br /&gt;vår der var, durende av fossebrus,&lt;br /&gt;stormvaer og havdönn&lt;br /&gt;rundt omkring dem,&lt;br /&gt;selsom var skogens sus.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Orgler og klokker hörtes,&lt;br /&gt;kongen så seg om,&lt;br /&gt;kongen henförtes.&lt;br /&gt;“Her er grunnen funnen,&lt;br /&gt;tempelhvelvet trosser helvet!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ånden baever, hjertet fylles,&lt;br /&gt;her den störste kun kan hylles!&lt;br /&gt;Gid min tro stå sterk som grunnen,&lt;br /&gt;stige ren som jökelrunden,&lt;br /&gt;ånden nå naturens höyde,&lt;br /&gt;fylt av ham som sammenföyde.”&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-2683068960353947507?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/2683068960353947507/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=2683068960353947507&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2683068960353947507'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2683068960353947507'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2008/03/incontro-del-re-olav-tryggvason-con-la.html' title='Incontro del re Olav Tryggvason con la sua nuova terra (Björnstjerne Björnson – Norvegia, 1832-1910)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-7719753612997529562</id><published>2008-02-12T18:47:00.001+02:00</published><updated>2008-02-15T13:48:26.416+02:00</updated><title type='text'>Preghiera - Vilhelm Ekelund (Svezia, 1880-1949)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Il poeta, narratore e aforista svedese Vilhelm Ekelund (nato a Stehag nel 14 ottobre 1880 nello Skåne&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt; e morto il 3 settembre 1949&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;) fece parte, come il suo maestro Ola Hansson, dei simbolisti. Il suo particolare contributo è l'aver cercato di rappresentare &lt;em&gt;l'essere uomo&lt;/em&gt;, con Nietzsche&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt; come fonte d'ispirazione. Ekelund può essere considerato all'altezza di poeti quali Paul Valéry e Paul Celan&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;. Per una breve biografia (in svedese) e per la completa bibliografia vedi &lt;/span&gt;&lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vilhelm_Ekelund"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Vilhelm_Ekelund&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Preghiera&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(traduzione in italiano di Piero Pollesello)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Come il mare sotto la brezza di luglio&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;così fresco ed inebriante è il tuo corpo.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Neve e rose.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Rugiada nel bosco a maggio,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;i ciliegi selvatici presso la fonte&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;non profumano così soavemente&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;come la tua bocca.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;O tu gloria abbagliante, &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;guarda, guarda la polvere su cui cammini,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;lo schiavo che implora&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;balbettando&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;i tuoi baci&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Tillbedjan&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(originale in svedese di Vilhelm Ekelund)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Som havet i julis solbris&lt;br /&gt;så sval och så berusande frisk är din kropp.&lt;br /&gt;Snö och rosor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dagg i majskog,&lt;br /&gt;häggarna vid källan ej så ljuvligt dofta&lt;br /&gt;som din doftande mun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bländande prakt av människa&lt;br /&gt;- se stoftet, stoftet, där du träder,&lt;br /&gt;kysser tillbedjande,&lt;br /&gt;stammande,&lt;br /&gt;slaven.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-7719753612997529562?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/7719753612997529562/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=7719753612997529562&amp;isPopup=true' title='1 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7719753612997529562'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7719753612997529562'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2008/02/preghiera-vilhelm-ekelund-svezia-1880.html' title='Preghiera - Vilhelm Ekelund (Svezia, 1880-1949)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-5315332851308831746</id><published>2008-01-08T09:05:00.000+02:00</published><updated>2008-01-08T09:08:44.987+02:00</updated><title type='text'>Al buio - Karin Boye (Svezia, 1900-1941)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#000099;"&gt;per una breve nota biografica e bibliografica dell’autrice vedi  &lt;/span&gt;&lt;a href="http://it.wikipedia.org/wiki/Karin_Boye"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#000099;"&gt;http://it.wikipedia.org/wiki/Karin_Boye&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Karin Maria Boye, scrittrice e poetessa svedese, nacque il 26 ottobre 1900 a Göteborg e morì (probabilmente suicida) nell’aprile 1941. Nel 1909 si trasferì con la famiglia a Stoccolma e dal 1921 al 1926 studiò presso l'università di Uppsala, entrando a far parte dell' organizzazione socialista Clarté. Nel 1931 la Boye, insieme a Erik Mesterton e Josef Riwkin, fondò la rivista di poesia Spektrum, presentando T.S. Eliot e i Surrealisti al pubblico svedese. Assieme al critico Erik Mesterton tradusse "The Waste Land" di Eliot. Fu la principale traduttrice di T. S. Eliot in svedese. Conosciuta principalmente come poetessa, scrisse anche diversi saggi e cinque romanzi. Debuttò nel 1922 con la raccolta di poesie Moln ("Nuvole"). La sua opera più nota internazionalmente è il romanzo Kallocaina, una distopia basata sulle sue impressioni di viaggio in Germania e URSS, pubblicato nel 1940. Il romanzo è il ritratto di una società distopica sullo stile di quella descritta otto anni dopo da Orwell nel suo “1984”.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Al buio (dalla raccolta ”I Pastori”, 1927)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Me ne sto stesa al buio e ascolto&lt;br /&gt;il rintronare delle campane qui fuori:&lt;br /&gt;tocchi lunghi, pesanti, regolari,&lt;br /&gt;come il respiro profondo dell’oscurità.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tutto stordiscono, tutto addormono&lt;br /&gt;e liberano la nebbia ch’è in ogni cosa&lt;br /&gt;in tocchi lunghi, pesanti, regolari,&lt;br /&gt;dai quali il pensiero non riesce a staccarsi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Chi come me sa a stento di esistere&lt;br /&gt;e comprende e ricorda solo&lt;br /&gt;il pulsare antico del buio,&lt;br /&gt;non ha speranza per alcun domani,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;non ha paura di alcun domani&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;I mörkret (från diktsamlingen “Härdarna”, 1927)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Karin Boye&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I mörkret ligger jag och hör,&lt;br /&gt;hur klockor dånar utanför&lt;br /&gt;med långa, tunga, jämna slag,&lt;br /&gt;som mörkrets djupa andetag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De dövar allt och söver allt&lt;br /&gt;och löser tingens dimgestalt&lt;br /&gt;i långa, tunga, jämna dån,&lt;br /&gt;som tanken aldrig lossnar från.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag är bland dem som knappast finns&lt;br /&gt;och bara vet och bara minns&lt;br /&gt;det gamla mörkrets hjärteslag,&lt;br /&gt;som väntar ingen morgondag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;som fruktar ingen morgondag.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-5315332851308831746?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/5315332851308831746/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=5315332851308831746&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/5315332851308831746'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/5315332851308831746'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2008/01/al-buio-karin-boye-svezia-1900-1941.html' title='Al buio - Karin Boye (Svezia, 1900-1941)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-3270236451297155034</id><published>2007-12-03T14:17:00.000+02:00</published><updated>2007-12-03T14:21:47.108+02:00</updated><title type='text'>La bellezza - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Per le note bibliografiche su Edith Södergran vedi il post del 26 gennaio 2007&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;La bellezza (dalla raccolta "Poesie", 1916)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Che cos'è la bellezza? Domandalo a tutti --&lt;br /&gt;bellezza è ogni opulenza, ogni brace, ogni sazietà ed ogni grande povertà;&lt;br /&gt;bellezza è l'essere fedele all’estate e nuda, fino all'autunno;&lt;br /&gt;bellezza è la livrea di penne del pappagallo o il tramonto che annuncia tempesta;&lt;br /&gt;bellezza è una rapida mossa, ed una caratteristica intonazione: sono io;&lt;br /&gt;bellezza è una grande perdita ed un silenzioso corteo funebre;&lt;br /&gt;bellezza sono i battiti leggeri del ventaglio che risvegliano la brezza del destino;&lt;br /&gt;bellezza è l'essere sensuale come la rosa, oppure il perdonare tutto, solo perché il sole brilla;&lt;br /&gt;bellezza è la croce che il monaco ha scelto, o il filo di perle che la donna riceve dal suo amante;&lt;br /&gt;bellezza non è il sugo denso in cui i poeti servono se stessi,&lt;br /&gt;bellezza è il combattere la guerra, il tentare la sorte,&lt;br /&gt;bellezza è il servire volontà supreme.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Skönhet (Dikter, 1916)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Originale in svedese di E.Södergran&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vad är skönhet?  Fråga alla själar --&lt;br /&gt;skönhet är varje överflöd, varje glöd, varje överfyllnad och varje stort armod;&lt;br /&gt;skönhet är att vara sommaren trogen och naken intill hösten;&lt;br /&gt;skönhet är papegojans fjäderskrud eller solnedgången som bebådar storm;&lt;br /&gt;skönhet är ett skarpt drag och ett eget tonfall: det är jag,&lt;br /&gt;skönhet är en stor förlust och ett tigande sorgetåg,&lt;br /&gt;skönhet är solfjäderns lätta slag som väcker ödets fläkt;&lt;br /&gt;skönhet är att vara vällustig som rosen eller att förlåta allting för att solen skiner;&lt;br /&gt;skönhet är korset munken valt eller pärlbandet damen får av sin älskare,&lt;br /&gt;skönhet är icke den tunna såsen i vilken diktare servera sig själva,&lt;br /&gt;skönhet är att föra krig och söka lycka,&lt;br /&gt;skönhet är att tjäna högre makter.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-3270236451297155034?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/3270236451297155034/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=3270236451297155034&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3270236451297155034'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3270236451297155034'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/12/la-bellezza-edith-sdergran-finlandia.html' title='La bellezza - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-1026123259210418110</id><published>2007-11-23T09:49:00.000+02:00</published><updated>2007-11-23T09:50:46.650+02:00</updated><title type='text'>Sul mare, il canto del ghiaccio – Lars Huldén (Finlandia, 1926- )</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;“Sul mare, il canto del ghiaccio” (Isens sång på havet...) è una lirica di Lars Huldén ripubblicata recentemente nella raccolta “Himmelshögt och vattentätt” (Schildts förlag, Helsingfors, 2006, ISBN 978-951-50-1692-8). Una breve nota bibliografica sull’autore si trova su questo blog alla data 16 giugno 2007.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Sul mare, il canto del ghiaccio&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sul mare, il canto del ghiaccio&lt;br /&gt;che si spezza a primavera,&lt;br /&gt;ed è  frantumato, sommerso,&lt;br /&gt;non assomiglia a nessun altro canto.&lt;br /&gt;Non lo si può ricordare.&lt;br /&gt;Non lo si può paragonare&lt;br /&gt;al suono di qualche strumento.&lt;br /&gt;Qual canto lo mormora piano solo il cuore&lt;br /&gt;che si spezza per il suo amore perduto.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Isens sång på havet&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Originale in svedese di Lars Huldén&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Isens sång på havet&lt;br /&gt;när den ger upp om våren,&lt;br /&gt;splittras, sjunker,&lt;br /&gt;den liknar ingen annan sång.&lt;br /&gt;Det går inte att minnas den.&lt;br /&gt;Den kan inte efterliknas&lt;br /&gt;av något instrument.&lt;br /&gt;Endast hjärtat kan sakta nynna den&lt;br /&gt;när det ger upp sin kärlek.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-1026123259210418110?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/1026123259210418110/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=1026123259210418110&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1026123259210418110'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1026123259210418110'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/11/sul-mare-il-canto-del-ghiaccio-lars.html' title='Sul mare, il canto del ghiaccio – Lars Huldén (Finlandia, 1926- )'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-8120516656894439777</id><published>2007-10-23T13:11:00.000+02:00</published><updated>2007-11-06T09:50:11.135+02:00</updated><title type='text'>Spanande kretsar – Arvid Mörne (Finlandia, 1876-1946)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Il poeta e scrittore finnosvedese Arvid Mörne (Kuopio, 1876; Grankulla 1946) viene oggi considerato uno dei più importanti poeti del novecento finlandese. Dopo aver ottenuto una laurea in Storia e Letteratura all’Università di Helsinki nel 1897 ed il dottorato nel 1910 lavorò come insegnante e come sovrintendente della scuola popolare di Finns (Espoo) fino a quando, coinvolto nello sciopero generale del 1905, fu costretto a lasciare il posto. Nel 1913 divenne docente universitario di letteratura all’Università di Helsinki, posizione che mantenne fin al 1943. Lavorò anche, fra l’altro, per i giornali Nyländska posten (1900-1902), Veckans Nyheter (1902-1904) e Arbetaren (Il lavoratore), e funse da critico letterario presso i giornali Dagens Press e Svenska Pressen.&lt;br /&gt;Le sue idee socialiste sono riflesse nella sua poesia, caratterizzata da un’empatia per i deboli e da un profondo amore per la natura dell’arcipelago Finlandese. Mörne scrisse, fra l’altro, il testo della popolarissima canzone "Båklandets vackra Maja" sulla melodia di Hanna Hagbom.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Volteggia scrutando&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(traduzione in italiano di Piero Pollesello)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Una strolaga volteggia sola scrutando&lt;br /&gt;il vuoto orizzonte.&lt;br /&gt;La mia barca fila solitaria alla ricerca.&lt;br /&gt;Il rotto pianto delle onde contro la prua.&lt;br /&gt;Se là a terra non ci fosse la primavera,&lt;br /&gt;e una pioggia di foglie presso la spiaggia,&lt;br /&gt;se non ci fosse fra le foglie un sentiero fiorito che tu percorri…&lt;br /&gt;le onde non batterebbero così pesanti contro la mia prua.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Spanande kretsar&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(testo originale in svedese di Arvid Mörne)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Spanande kretsar en ensam lom.&lt;br /&gt;Vidden är tom.&lt;br /&gt;Sökande svävar min ensamma båt.&lt;br /&gt;Vågens gråt snyftar mot stäven.&lt;br /&gt;Stänkte ej våren där uppe i land.&lt;br /&gt;Lövregn kring strand,&lt;br /&gt;smög ej bland löven en blommande stig, trampad av dig&lt;br /&gt;det sloge så tungt ej mot stäven.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-8120516656894439777?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/8120516656894439777/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=8120516656894439777&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/8120516656894439777'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/8120516656894439777'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/10/spanande-kretsar-arvid-mrne-finlandia.html' title='Spanande kretsar – Arvid Mörne (Finlandia, 1876-1946)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-860432888378219696</id><published>2007-09-24T12:21:00.000+02:00</published><updated>2007-09-24T12:55:36.071+02:00</updated><title type='text'>Signore, proteggici dalla guerra (Kanteletar) - Elias Lönnrot (Finlandia, 1802-1884)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Vedi post precedenti per delle note biografiche e bibliografiche sul Kanteletar e sull'autore. La lirica "Varjele Jumala soasta" (Signore, proteggici dalla guerra ; Kanteletar II:324) non era compresa in quelle tradotte da Renzo Porceddu nel suo libro "Kanteletar: raccolta di liriche popolari finniche" (Turku, 1992). Leggendo questi versi ricordiamo come i Finlandesi fossero per secoli parte integrante degli eserciti del regno di Svezia. Ancora adesso in Germania le mamme usano nelle favole la figura spaventosa de "die Hakkapelliten" ... parola tratta dal grido di battaglia finlandese "Hakka päälle" [tipo: "dagli addosso"] famoso nella guerra dei trent'anni. Una famosa marcetta militare in Germania è la "Finnishe Ritterei" [Marcia della Cavalleria Finlandese].&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Signore, proteggici dalla guerra (dal Kanteletar II:324)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Traduzione in Italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Salvaci, Dio onnipotente,&lt;br /&gt;proteggici, buon Dio&lt;br /&gt;dagli zoccoli dei puledri in battaglia,&lt;br /&gt;dai ferri dei cavalli da guerra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Salvaci, Dio onnipotente,&lt;br /&gt;proteggici, buon Dio&lt;br /&gt;dal pericolo della spada splendente&lt;br /&gt;dal colpo della dura lama,&lt;br /&gt;dalla bocca del grande cannone&lt;br /&gt;dal fuoco della bombarda.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Salvaci, Dio onnipotente,&lt;br /&gt;proteggici, buon Dio&lt;br /&gt;dai grandi campi di battaglia,&lt;br /&gt;dalle carneficine,&lt;br /&gt;dai colpi delle pallottole&lt;br /&gt;dove il piombo abbatte l’uomo,&lt;br /&gt;dove la testa viene mozzata&lt;br /&gt;e la gola tagliata,&lt;br /&gt;dove i capelli vengono recisi&lt;br /&gt;e la bella chioma non serve più!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Varjele Jumala soasta (Kanteletar II:324, pars)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Originale in finlandese riportato da E.Lönnrot&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Varjele vakainen luoja,&lt;br /&gt;Kaitse kaunoinen Jumala,&lt;br /&gt;Kavioista vainovarsain,&lt;br /&gt;Sorkista sotahevosten!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Varjele vakainen luoja,&lt;br /&gt;Kaitse kaunoinen Jumala,&lt;br /&gt;Rauan valkian varasta,&lt;br /&gt;Terän tuiman tutkamesta,&lt;br /&gt;Tykin suuren suun e'estä,&lt;br /&gt;Rautakirnujen kiasta!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Varjele vakainen luoja,&lt;br /&gt;Kaitse kaunoinen Jumala,&lt;br /&gt;Suurilta sotakeoilta,&lt;br /&gt;Uron tappotanterilta,&lt;br /&gt;Jossa lyiy miestä lyöpi,&lt;br /&gt;Tinapalli paiskoavi;&lt;br /&gt;&lt;a name="OLE_LINK1"&gt;Jossa pää pahoin menevi, &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Sekä kaula katkiavi,&lt;br /&gt;&lt;a name="OLE_LINK3"&gt;Hivus hieno lankiavi, &lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Tukka turhi'in tulevi!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-860432888378219696?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/860432888378219696/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=860432888378219696&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/860432888378219696'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/860432888378219696'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/09/signore-proteggici-dalla-guerra.html' title='Signore, proteggici dalla guerra (Kanteletar) - Elias Lönnrot (Finlandia, 1802-1884)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-7805192388588655689</id><published>2007-09-01T18:32:00.000+03:00</published><updated>2007-09-01T18:59:06.502+03:00</updated><title type='text'>dal Kanteletar - Elias Lönnrot (Finlandia, 1802-1884)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Vedi post precedente per delle note biografiche e bibliografiche sul Kanteletar e sull'autore. La lirica "Sortunut ääni" (Voce rotta; Kanteletar I:57) non era compresa in quelle tradotte da Renzo Porceddu nel suo libro "Kanteletar: raccolta di liriche popolari finniche"&lt;kanteletar:&gt; (Turku, 1992). &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Voce rotta - dalla raccolta Kanteletar (I:57, 1840)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Che cosa ha rotto la grande voce,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;la voce grande e bella?&lt;br /&gt;La meravigliosa voce non è più&lt;br /&gt;quella che fluiva come un fiume,&lt;br /&gt;scrosciava come un torrente,&lt;br /&gt;gorgogliava come una sorgente.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La tristezza ha rotto la grande voce,&lt;br /&gt;la voce grande e bella!&lt;br /&gt;La splendida voce si è arrochita&lt;br /&gt;ed ora non fluisce più come un fiume&lt;br /&gt;non scroscia come un torrente,&lt;br /&gt;nè gorgoglia più come una sorgente.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Sortunut ääni* - Kanteletar I:57 (1840)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale raccolto da Elias Lönnrot&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mikä sorti äänen suuren,&lt;br /&gt;äänen suuren ja sorian,&lt;br /&gt;äänen kaunihin kaotti,&lt;br /&gt;jok'ennen jokena juoksi,&lt;br /&gt;vesivirtana vilasi,&lt;br /&gt;lammikkona lailatteli?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Suru sorti äänen suuren,&lt;br /&gt;äänen suuren ja sorian,&lt;br /&gt;äänen armahan alenti,&lt;br /&gt;jott'ei nyt jokena juoksee,&lt;br /&gt;vesivirtana vilaja&lt;br /&gt;lammikkona lailattele.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;*Il testo è stato musicato da Jean Sibelius (1865-1957) in "Sortunut ääni" , op. 18 no. 1 (1898) per coro maschile.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-7805192388588655689?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/7805192388588655689/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=7805192388588655689&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7805192388588655689'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7805192388588655689'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/09/dal-kanteletar-elias-lnnrot-finlandia.html' title='dal Kanteletar - Elias Lönnrot (Finlandia, 1802-1884)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-340072171818524262</id><published>2007-09-01T17:41:00.000+03:00</published><updated>2007-09-01T18:30:42.921+03:00</updated><title type='text'>Kanteletar - raccolta di traduzioni di Renzo Porceddu</title><content type='html'>Nel 1992 Benito Casagrande di Turku stampava e dedicava a sua moglie Irma una raccolta di traduzioni di liriche popolari finniche dal Kanteletar di Elias Lönnrot. Il libro (ISBN 951-96493-01, 238 pagine di traduzioni di Renzo Porceddu con commenti di Lauri Lindgren e Luigi de Anna, con splendide illustrazioni tratte da olii di Akseli Gallen-Kallela del periodo 1884-1916) è stato stampato in 1000 copie e si trova(va) in vendita alla Akademiska Bokhandel (&lt;a href="https://www.akateeminenkirjakauppa.fi/"&gt;https://www.akateeminenkirjakauppa.fi&lt;/a&gt;) di Helsinki.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kanteletar (1840), con il più conosciuto Kalevala, è una delle raccolte di  versi popolari composte da Elias Lönnrot (per una biografia e bibliografia in italiano vedi &lt;a href="http://it.wikipedia.org/wiki/Elias_L%C3%B6nnrot"&gt;http://it.wikipedia.org/wiki/Elias_L%C3%B6nnrot&lt;/a&gt;), un medico finlandese che si scoprì  etnologo e percorse in lunghi viaggi intere regioni della Finlandia (e della Karelia oggi russa) per ascoltare i bardi locali tramandarsi oralmente le liriche e le epopee popolari accompagnati dal Kantele, strumento a corda locale.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Il Kanteletar ha una componente "femminile" più marcata che nell'epico Kalevala: abbiamo però anche canti di nozze e di pastori, fanciulli e danze per ragazze, allegria e scherzo. Le traduzioni di Renzo Porceddu sono esemplari e gradevolissime a leggersi, ma purtroppo non coprono l'intera opera con i suoi 652 testi.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-340072171818524262?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/340072171818524262/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=340072171818524262&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/340072171818524262'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/340072171818524262'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/09/kanteletar-raccolta-di-traduzioni-di.html' title='Kanteletar - raccolta di traduzioni di Renzo Porceddu'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-7901710051457991747</id><published>2007-08-29T12:23:00.000+03:00</published><updated>2007-08-29T12:25:41.218+03:00</updated><title type='text'>Bimbo nel giardino – Diktonius, Elmer Rafael (Finlandia, 1896 –1961)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Elmer Rafael Diktonius (Helsinki, 20 gennaio 1896 – Grankulla, 23 settembre 1961) fu un articolista, novellista, poeta e compositore finlandese che scrisse sia nella sua lingua madre, lo svedese, sia in finlandese. Sperimentò con le lingue e con gli stili, e fu conosciuto anche per le sue composizioni musicali. Come traduttore è ricordato anche per una personalissima traduzione in svedese della prima commedia in lingua finlandese (i “Sette fratelli” di Alexis Kivi). È paragonato a Edith Södergran come riformatore dell’espressione poetica nel modernismo finlandese. Per una biografia e bibliografia (in inglese) vedi&lt;/span&gt; &lt;a href="http://www.kirjasto.sci.fi/elmerdik.htm"&gt;http://www.kirjasto.sci.fi/elmerdik.htm&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;“Bimbo nel giardino” dalla raccolta “Fiamme spinose” (1924)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Il bimbo nel giardino&lt;br /&gt;è una creatura strana:&lt;br /&gt;un animale piccolo piccolo&lt;br /&gt;un fiore piccolo piccolo.&lt;br /&gt;Sorride ai garofani come fosse un gattino&lt;br /&gt;e strofina la testolina&lt;br /&gt;sul gambo ruvido del girasole.&lt;br /&gt;Pensa forse: il sole è cosa buona –&lt;br /&gt;verde è il colore dell’erba.&lt;br /&gt;Forse sa: io cresco!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;”Barnet i trädgården”  publicerad i ”Taggiga lågor” (1924)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di E.R.Diktonius&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Barnet i trädgården&lt;br /&gt;är ett underligt ting:&lt;br /&gt;ett litet litet djur&lt;br /&gt;en liten liten blomma.&lt;br /&gt;Det myser som en katt åt nejlikorna&lt;br /&gt;och skubbar sitt lilla huvud&lt;br /&gt;mot solrosens jättestängel.&lt;br /&gt;Tänker kanske: sol är gott -&lt;br /&gt;grönt är gräsfärg.&lt;br /&gt;Vet kanske: jag växer!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-7901710051457991747?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/7901710051457991747/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=7901710051457991747&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7901710051457991747'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7901710051457991747'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/08/bimbo-nel-giardino-diktonius-elmer.html' title='Bimbo nel giardino – Diktonius, Elmer Rafael (Finlandia, 1896 –1961)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-6555109120782207745</id><published>2007-08-05T15:28:00.000+03:00</published><updated>2007-08-16T10:07:44.500+03:00</updated><title type='text'>Tre sorelle - Solveig von Schoultz (Finland, 1907-1996)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Come scrittrice di liriche, novelle e commedie, Solveig von Schoultz è considerata uno dei più importanti autori in lingua svedese. Le sue storie trattano spesso della sottile psicologia delle relazioni umane e, come protagonista, hanno quasi sempre una donna. Le sue prose presentano la condizione umana con un misto di comicità e tragicità. In poesia, considerata dall’autrice come la sua “lingua madre”, ella ama toccare con accenni, allusioni, contrasti e sfumature importanti temi quali l’avanzare dell’età o la condizione della donna. Autrice con una profonda matrice cristiana, ella cita spesso testi biblici nei suoi temi.&lt;br /&gt;Solveig vom Schoultz (Borgå, 1907 - Helsinki, 1996) è una delle figure primarie nella fase dello sviluppo del Modernismo nella poesia svedese.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;“Tre sorelle” dalla raccolta “La rete” (1965)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La donna si chinò per sollevare suo figlio&lt;br /&gt;ed i capelli le ricaddero sul viso,&lt;br /&gt;dentro di lei una vecchietta&lt;br /&gt;rinsecchita, occhi lustri&lt;br /&gt;e testa tremolante,&lt;br /&gt;si chinò per raggiungere il suo lavoro a maglia,&lt;br /&gt;e dentro di lei&lt;br /&gt;una bambinella si chinò&lt;br /&gt;per raccogliere la bambola&lt;br /&gt;con le sue mani tenere:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;tre sorelle&lt;br /&gt;che non si incontreranno mai&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;"Tre systrar" ur samlingen “Nätet” (1956)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Solveig vom Schoultz&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Kvinnan böjde sig och tog upp sitt barn&lt;br /&gt;och håret föll över hennes ansikte&lt;br /&gt;och inne i henne böjde sig en liten gumma&lt;br /&gt;klarögd och torr&lt;br /&gt;med darrande huvud&lt;br /&gt;efter sin stickning&lt;br /&gt;och inne i henne&lt;br /&gt;böjde sig en liten flicka efter sin docka&lt;br /&gt;med ömma händer&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;tre systrar&lt;br /&gt;som aldrig skulle se varandra&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-6555109120782207745?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/6555109120782207745/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=6555109120782207745&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6555109120782207745'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6555109120782207745'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/08/tre-sorelle-solveig-von-schoultz.html' title='Tre sorelle - Solveig von Schoultz (Finland, 1907-1996)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-7456141099003021749</id><published>2007-07-18T13:47:00.000+03:00</published><updated>2007-07-18T13:50:02.762+03:00</updated><title type='text'>Primavera nordica - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Per le note bibliografiche su Edith Södergran vedi il blog del 26 gennaio&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Primavera nordica, dalla raccolta “Dikter”/Poesie (1916)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tutti i miei castelli in aria si sono sciolti come neve,&lt;br /&gt;tutti i miei sogni corsi via come l'acqua,&lt;br /&gt;di tutto ciò che ho amato mi rimane solo&lt;br /&gt;un cielo blu e qualche pallida stella.&lt;br /&gt;Il vento si muove piano fra gli alberi.&lt;br /&gt;Il vuoto riposa. L’acqua tace.&lt;br /&gt;Il vecchio abete è sveglio e pensa&lt;br /&gt;alle nuvole bianche, che ha baciato in sogno.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Nordisk vår&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Edith Södergran&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alla mina luftslott ha smultit som snö,&lt;br /&gt;alla mina drömmar ha runnit som vatten,&lt;br /&gt;av allt vad jag älskat har jag endast kvar&lt;br /&gt;en blå himmel och några bleka stjärnor.&lt;br /&gt;Vinden rör sig sakta mellan träden.&lt;br /&gt;Tomheten vilar.  Vattnet är tyst.&lt;br /&gt;Den gamla granen står vaken och tänker&lt;br /&gt;på det vita molnet, han i drömmen kysst.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-7456141099003021749?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/7456141099003021749/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=7456141099003021749&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7456141099003021749'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7456141099003021749'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/07/primavera-nordica-edith-sdergran.html' title='Primavera nordica - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-3983146113225757683</id><published>2007-06-16T18:02:00.000+03:00</published><updated>2007-06-20T09:33:11.721+03:00</updated><title type='text'>Quando la mia vecchia maestra morì - Lars Huldén (Finlandia, 1926- )</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#000099;"&gt;Nato nel 1926 a Jakobstad nell’area svedofona della Finlandia, Lars Huldén è stato professore di filologia nordica all’Università di Helsinki, specialista di dialetti e toponomastica. Fra i suoi interessi, l’opera del poeta J.L.Runeberg. Ha tradotto in svedese molte opere di Sheakspeare e la saga finlandese del Kalevala. Come scrittore è un ecclettico ed ha prodotto negli ultimo 50 anni poesia, prosa, teatro, testi di canzoni sacre e profane, oratorii, e perfino cabarét.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;“Quando la mia vecchia maestra morì”&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;(dalla raccolta “Divento vecchio, caro mio”, 1981)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Quando la mia vecchia maestra morì&lt;br /&gt;decise di non andarsene&lt;br /&gt;dalla sua cara scuola e vi restò.&lt;br /&gt;E quand’io, cinquantanni più vecchio,&lt;br /&gt;tornai a visitare la scuola abbandonata,&lt;br /&gt;ella sedeva lì in cattedra&lt;br /&gt;a raccontare ancora la storia vera&lt;br /&gt;di quella piccola che voleva telefonare&lt;br /&gt;a sua madre, in cielo&lt;br /&gt;(senza peraltro riuscirci).&lt;br /&gt;Mi sedetti all'harmonium&lt;br /&gt;e suonai il vecchio salmo&lt;br /&gt;“Solo un giorno, un attimo alla volta”.&lt;br /&gt;Alla mia maestra vennero le lacrime agli occhi&lt;br /&gt;e quando ebbi finito&lt;br /&gt;mi fece cenno di aver gradito&lt;br /&gt;e perdonò tutti i miei peccati.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;“När min gamla lärarinna hade dött”&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;(från “Jag blir gammal, kära du”, 1981)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;testo originale in svedese di Lars Huldén&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När min gamla lärarinna hade dött&lt;br /&gt;beslöt hon att alls inte flytta bort&lt;br /&gt;från sin kära skola utan stannade kvar.&lt;br /&gt;När jag efter femtio år besökte&lt;br /&gt;den övergivna skolan igen&lt;br /&gt;satt hon där i katedern&lt;br /&gt;och berättade den sanna händelsen&lt;br /&gt;om en liten flicka son försökte ringa&lt;br /&gt;till sin mamma i himmelen&lt;br /&gt;(utan att likväl lyckas).&lt;br /&gt;Jag slog mig ned vid harmoniet&lt;br /&gt;och spelade Blott en dag,&lt;br /&gt;ett ögonblick i sänder.&lt;br /&gt;Min lärarinna fick tårar i ögonen&lt;br /&gt;och när jag hade slutat&lt;br /&gt;nickade hon gillande&lt;br /&gt;och förlät mig alla mina synder.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-3983146113225757683?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/3983146113225757683/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=3983146113225757683&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3983146113225757683'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3983146113225757683'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/06/quando-la-mia-vecchia-maestra-mor-lars.html' title='Quando la mia vecchia maestra morì - Lars Huldén (Finlandia, 1926- )'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-6683699358535731489</id><published>2007-06-01T14:24:00.000+03:00</published><updated>2007-06-01T14:29:14.449+03:00</updated><title type='text'>Al sole sui monti - Wilhelm Peterson-Berger (Svezia, 1867-1942)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Per una breve biografia dell’autore in Inglese vedi&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wilhelm_Peterson-Berger"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Wilhelm_Peterson-Berger&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Al sole sui monti (dalla raccolta “In cammino sui monti”, 1894)*&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;&lt;br /&gt;Traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sui monti c’è la luce, la salute, la pace,&lt;br /&gt;è bello stare in montagna.&lt;br /&gt;I fiori più teneri nascono fra la neve&lt;br /&gt;dove il vento non soffia così forte,&lt;br /&gt;dove nascono le favole&lt;br /&gt;in piccole pozze d’acqua profonde e chiare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sui clivi laggiù&lt;br /&gt;vedi i fiori ammiccare graziosi e colorati&lt;br /&gt;Ed i rami dei salici incorniciarli d’argento,&lt;br /&gt;l’aria è fresca, i torrentelli mormorano,&lt;br /&gt;sorgenti nascoste gorgogliano nel muschio&lt;br /&gt;la luce del sole danza.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;E, leggero come una nuvola&lt;br /&gt;che passa sognando sotto il sole&lt;br /&gt;sulla sua via nel cielo,&lt;br /&gt;il tuo spirito si eleva e sale&lt;br /&gt;dimenticando se stesso per un attimo,&lt;br /&gt;e si purifica nel chiarore del mattino.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lontano nella valle suona&lt;br /&gt;una campana dal tocco argentino.&lt;br /&gt;Tu conosci quel tono che dolcemente ti attrae.&lt;br /&gt;ed il tuo cuore sa cosa esso ti vuol dire:&lt;br /&gt;”la bellezza del cielo si unisce a quella di questa terra”.&lt;br /&gt;Non c’è momento più bello.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;På fjället i sol (da ”En fjällfärd”, 1894)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Originale in svedese di Wilhelm Peterson-Berger&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På fjället är ljus och friskhet och ro,&lt;br /&gt;på fjället är härligt att vara,&lt;br /&gt;där blidaste blomster kring drivorna gro,&lt;br /&gt;där vindarna vila och sagorna bo&lt;br /&gt;i tjärnar så djupa och klara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Långt bort i liden&lt;br /&gt;ser du dem blänka i fager glans.&lt;br /&gt;Vaggande viden&lt;br /&gt;sluta omkring dem en silverkrans,&lt;br /&gt;luften är klar och bäckarna porla&lt;br /&gt;hemliga källor i mossarna sorla&lt;br /&gt;solljuset dallrar liksom i dans.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Och lätt som den sky som drömmande går&lt;br /&gt;sin solglänsta väg i det höga&lt;br /&gt;din ande sig lyfta och svinga förmår,&lt;br /&gt;och glömsk av sitt jag han ett ögonblick får&lt;br /&gt;i himlarnas klarhet sig löga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fjärran i dalar klingar&lt;br /&gt;en klocka med klang så klar.&lt;br /&gt;Tonen du känner&lt;br /&gt;sakta dig locka så underbar.&lt;br /&gt;Fattar ditt hjärta då vad den menar,&lt;br /&gt;himlen sin fägring med jordens förenar&lt;br /&gt;skönare stund icke livet har.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;* il testo è stato musicato per coro maschile dallo stesso autore.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-6683699358535731489?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/6683699358535731489/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=6683699358535731489&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6683699358535731489'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6683699358535731489'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/06/al-sole-sui-monti-wilhelm-peterson.html' title='Al sole sui monti - Wilhelm Peterson-Berger (Svezia, 1867-1942)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-3333619969387445782</id><published>2007-05-31T15:12:00.000+03:00</published><updated>2007-05-31T15:19:03.147+03:00</updated><title type='text'>Tommaso Pisanti "Il ghiaccio e il fuoco", 1986</title><content type='html'>devo molto del mio interesse per la poesia del novecento finlandese alla lettura di un libro di Tommaso Pisanti "Il ghiaccio e il fuoco. Poesia del Novecento finlandese" (Napoli, Guida Ed. 1986, cm.11x18, pp.163, Coll. "I Tascabili").  L'autore sceglie e traduce alcune delle più toccanti liriche di poeti finlandesi e finnosvedesi, introducendole con un ricco e dotto commento. Il libro può essere aquistato online ad esempio dalla Libreria Chiari, Firenze &lt;a href="http://www.libreriachiari.it/catalogo/html/LetteraturaSaggiCritica88.html"&gt;http://www.libreriachiari.it/catalogo/html/LetteraturaSaggiCritica88.html&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-3333619969387445782?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/3333619969387445782/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=3333619969387445782&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3333619969387445782'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3333619969387445782'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/05/tommaso-pisanti-il-ghiaccio-e-il-fuoco.html' title='Tommaso Pisanti &quot;Il ghiaccio e il fuoco&quot;, 1986'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-4251734270048528679</id><published>2007-05-28T13:01:00.000+03:00</published><updated>2007-11-13T14:39:44.779+02:00</updated><title type='text'>Nei grandi boschi - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Per le note bibliografiche su Edith Södergran vedi il blog del 26 gennaio&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Nei grandi boschi, dalla raccolta “Dikter”/Poesie (1916)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Camminai a lungo smarrita nei grandi boschi ,&lt;br /&gt;dove cercavo le favole che la mia fanciullezza aveva udito.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Camminai a lungo smarrita sulle alte montagne,&lt;br /&gt;dove cercavo i castelli in aria che la mia giovinezza aveva costruito.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nel giardino del mio amato mi smarrii,&lt;br /&gt;lì sedeva il gaio cuculo che il mio desiderio aveva seguito.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;I de stora skogarna...&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Edith Södergran&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I de stora skogarna gick jag länge vilse,&lt;br /&gt;jag sökte sagorna, min barndom hört.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I de höga bergen gick jag länge vilse,&lt;br /&gt;jag sökte drömslotten, min ungdom byggt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I min älsklings trädgård gick jag vilse,&lt;br /&gt;där satt den glada göken, min längtan följt.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-4251734270048528679?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/4251734270048528679/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=4251734270048528679&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4251734270048528679'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4251734270048528679'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/05/nei-grandi-boschi-edith-sdergran.html' title='Nei grandi boschi - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-6324428432706623754</id><published>2007-05-28T12:57:00.000+03:00</published><updated>2007-05-28T13:00:59.926+03:00</updated><title type='text'>La chiara figlia del bosco - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)</title><content type='html'>Per le note bibliografiche su Edith Södergran vedi il blog del 26 gennaio&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;La chiara figlia del bosco, dalla raccolta “Dikter”/Poesie (1916)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Non era ieri che la chiara figlia del bosco ha festeggiato le sue nozze&lt;br /&gt;e che tutti erano così contenti?&lt;br /&gt;Ella era l’uccellino e la fonte chiara,&lt;br /&gt;ella era il sentiero nascosto ed il cespuglio ridente,&lt;br /&gt;ella era la notte d’estate ubriaca e coraggiosa.&lt;br /&gt;Ella era impudente e rideva senza moderazione,&lt;br /&gt;ella aveva preso a prestito lo strumento del cuculo&lt;br /&gt;e girovagava suonando da un lago all’altro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Quando la chiara figlia del bosco ha festeggiato le sue nozze&lt;br /&gt;nessuno al mondo era infelice:&lt;br /&gt;la chiara figlia del bosco è libera da ogni ansia,&lt;br /&gt;ella è bionda e soddisfa ogni sogno,&lt;br /&gt;ella è pallida e risveglia ogni desiderio.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Quando la chiara figlia del bosco ha festeggiato le sue nozze&lt;br /&gt;gli abeti erano così contenti lì sul colle sabbioso&lt;br /&gt;ed i pini erano così orgogliosi sull’erta del precipizio&lt;br /&gt;ed i ginepri erano così felici sul declivio soleggiato&lt;br /&gt;ed i piccoli fiori portavano tutti il colletto bianco.&lt;br /&gt;Allora i boschi fecero cadere i loro semi nei cuori degli uomini,&lt;br /&gt;i laghi rilucenti nuotarono nei loro occhi&lt;br /&gt;e le bianche farfalle svolazzavano senza fine davanti a loro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Skogens ljusa dotter&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Originale in Svedese di Edith Södergran&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Var det ej i går&lt;br /&gt;då skogens ljusa dotter firade sitt bröllop och alla voro glada?&lt;br /&gt;Hon var den lätta fågeln och den ljusa källan,&lt;br /&gt;hon var den hemliga vägen och den skrattande busken,&lt;br /&gt;hon var den druckna och orädda sommarnatten.&lt;br /&gt;Hon var oblyg och skrattade utan måtta,&lt;br /&gt;ty hon var skogens ljusa dotter;&lt;br /&gt;hon hade lånat gökens instrument&lt;br /&gt;och vandrade spelande från sjö till sjö.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När skogens ljusa dotter firade sitt bröllop,&lt;br /&gt;fanns ingen olycklig på jorden:&lt;br /&gt;skogens ljusa dotter är fri från längtan,&lt;br /&gt;hon är blond och stillar alla drömmar,&lt;br /&gt;hon är blek och väcker alla begär.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När skogens ljusa dotter firade sitt bröllop,&lt;br /&gt;stodo granarna så nöjda på den sandiga kullen&lt;br /&gt;och tallarna så stolta på den stupande branten&lt;br /&gt;och enarna så glada på den soliga sluttningen&lt;br /&gt;och de små blommorna hade alla vita kragar.&lt;br /&gt;Då fällde skogarna sina frön i människornas hjärtan,&lt;br /&gt;de glimmande sjöarna summo i deras ögon&lt;br /&gt;och de vita fjärlarna fladdrade oupphörligen förbi.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-6324428432706623754?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/6324428432706623754/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=6324428432706623754&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6324428432706623754'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/6324428432706623754'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/05/la-chiara-figlia-del-bosco-edith.html' title='La chiara figlia del bosco - Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-1267108963647850631</id><published>2007-05-18T14:24:00.000+03:00</published><updated>2007-05-18T14:39:49.770+03:00</updated><title type='text'>Rauhattoman Rukous - Eino Leino (Finlandia, 1878-1926)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;per una biografia dell'autore (in inglese) vedi&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Eino_Leino"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Eino_Leino&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;da "Preghiera senza pace" (raccolta "Versi dello sciatore", 1900)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;N.d.T.: in questa poesia l'autore esprime il desiderio di vivere il Natale con animo semplice, da bambino, e non attraverso uno spirito ormai oberato di inutili conoscenze, dotte citazioni, pesante erudizione. L'autore cerca una giovinezza che non ha mai avuto ed affida a Dio, il "grande accordatore", il suo canto ormai stonato.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[...]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oh, vieni presto o notte di Natale,&lt;br /&gt;e rinasci nei nostri cuori,&lt;br /&gt;rinasci nel cuore di ogni uomo&lt;br /&gt;che si domanda dove vada e da dove venga.&lt;br /&gt;Oh, pace, rinasci nel mio petto&lt;br /&gt;come nacque il Bimbo nella mangiatoia.&lt;br /&gt;Tu, mia giovane pace, bocca sorridente,&lt;br /&gt;Tu, mio fiore, frangetta d’oro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Si affrettano per adorarTi&lt;br /&gt;i vuoti concetti nati dalla mia erudizione:&lt;br /&gt;chi porta oro, chi mirra,&lt;br /&gt;chi perle e stoffe di porpora?&lt;br /&gt;I tre Magi ingrigiti del mio spirito&lt;br /&gt;vanno cercandoTi in lande sperdute.&lt;br /&gt;Ma lì il cielo è vuoto e senza stelle&lt;br /&gt;e la notte si fa ancora più buia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sono invecchiato già da bambino,&lt;br /&gt;non sono mai stato giovane!&lt;br /&gt;A volte ho sognato la primavera,&lt;br /&gt;ma quei sogni erano follie.&lt;br /&gt;Sono stanco delle menzogne del mio canto.&lt;br /&gt;Signore, fammi di nuovo bambino!&lt;br /&gt;Questo mio suono spezzato voglio&lt;br /&gt;portarlo al grande accordatore.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;da "Rauhattoman Rukous" ("Hiihtäjän virsiä", 1900)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in Finlandese di Eino Leino&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[...]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oi, joutuos kirkkahin joulu-yö,&lt;br /&gt;oi, syntyös sydämihin,&lt;br /&gt;oi, syntyös syömehen jokaiseen,&lt;br /&gt;joka tutkivi: mistä? mihin?&lt;br /&gt;Oi, syntyös rauha mun rintaani&lt;br /&gt;kuin syntyi seimehen lapsi,&lt;br /&gt;sinä rauhani nuori ja naurusuu,&lt;br /&gt;sinä kukkani kultahapsi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ja kilvan kulkisi kumartamaan&lt;br /&gt;sua turhan tietoni aatteet,&lt;br /&gt;kuka kullat tois, mikä mirhamit,&lt;br /&gt;mikä päärlyt ja purppuravaatteet,&lt;br /&gt;Mun henkeni tietäjät harmaapäät&lt;br /&gt;erämaita ne etsien käypi,&lt;br /&gt;mut taivas on tumma ja tähdetön&lt;br /&gt;ja yö yhä hämärtäypi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Minä lapsena vanhaksi vanhenin.&lt;br /&gt;En nuor' ole koskaan ollut.&lt;br /&gt;Toki kerran ma keväästä haaveilin,&lt;br /&gt;mut haavehet nuo oli hullut.&lt;br /&gt;Olen väsynyt lauluni valheeseen.&lt;br /&gt;Herra, tee minut lapseksi jälleen!&lt;br /&gt;Minä tahdon soittoni särkyneen&lt;br /&gt;viedä suurelle virittäjälleen.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-1267108963647850631?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/1267108963647850631/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=1267108963647850631&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1267108963647850631'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1267108963647850631'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/05/rauhattoman-rukous-eino-leino-finlandia.html' title='Rauhattoman Rukous - Eino Leino (Finlandia, 1878-1926)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-4789522868268322579</id><published>2007-05-10T10:37:00.000+03:00</published><updated>2007-05-10T10:39:47.899+03:00</updated><title type='text'>Suomalainen rukous – Uuno Kailas (Finlandia, 1901-1933)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Per una biografia dell’autore vedi &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.kirjasto.sci.fi/kailas.htm"&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;http://www.kirjasto.sci.fi/kailas.htm&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Preghiera finlandese&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Traduzione in Italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Benedicici e proteggici&lt;br /&gt;con le tue mani, o Altissimo!&lt;br /&gt;Guida il nostro popolo,&lt;br /&gt;cingi di forza&lt;br /&gt;noi che siamo così deboli dinanzi a te!&lt;br /&gt;Da te viene ogni grandezza,&lt;br /&gt;ogni anima viene dal tuo Spirito.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Volgi il tuo sguardo,&lt;br /&gt;scruta i nostri cuori&lt;br /&gt;così che non possiamo sbagliare strada,&lt;br /&gt;così che il nostro popolo non si perda.&lt;br /&gt;Volgi il tuo sguardo&lt;br /&gt;e donaci l’eterna protezione&lt;br /&gt;delle tue ali.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Suomalainen rukous&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Originale in Finlandese di Uuno Kailas&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Siunaa ja varjele meitä&lt;br /&gt;Korkein kädelläs!&lt;br /&gt;Kaitse ain' kansamme teitä&lt;br /&gt;vyöttäen voimalla meitä,&lt;br /&gt;heikkoja edessäs!&lt;br /&gt;Sulta on kaikki suuruus,&lt;br /&gt;henki sun hengestäs.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Tutkien sydämemme&lt;br /&gt;silmäs meihin luo!&lt;br /&gt;Ettemme harhaan kääntyis,&lt;br /&gt;ettei kansamme nääntyis,&lt;br /&gt;silmäsi meihin luo!&lt;br /&gt;Alati synnyinmaalle&lt;br /&gt;siipiesi suoja suo!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-4789522868268322579?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/4789522868268322579/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=4789522868268322579&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4789522868268322579'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4789522868268322579'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/05/suomalainen-rukous-uuno-kailas.html' title='Suomalainen rukous – Uuno Kailas (Finlandia, 1901-1933)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-2762844103612110689</id><published>2007-05-04T11:09:00.000+03:00</published><updated>2007-05-04T11:12:36.065+03:00</updated><title type='text'>Giorni d’autunno – Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(Per le note bibliografiche su Edith Södergran vedi il post del 26 gennaio)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Giorni d'autunno&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Traduzione in italiano di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I giorni d'autunno sono diafani&lt;br /&gt;e dipinti su uno sfondo di bosco dorato...&lt;br /&gt;I giorni d'autunno sorridono a tutto il mondo.&lt;br /&gt;E' così bello addormentarsi senza desideri,&lt;br /&gt;sazi di fiori, stanchi dei colori della natura,&lt;br /&gt;con la corona rossa del vino sul guanciale...&lt;br /&gt;Il giorno d'autunno non ha più alcun desiderio,&lt;br /&gt;le sue dita sono così inesorabilmente fredde,&lt;br /&gt;nei suoi sogni vede fiocchi bianchi&lt;br /&gt;cadere su tutto incessantemente...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Höstens dagar&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Testo originale in Svedese di Edith Södergran (dalla raccolta “Dikter”, 1916)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Höstens dagar äro genomskinliga&lt;br /&gt;och målade på skogens gyllne grund...&lt;br /&gt;Höstens dagar ler åt hela världen.&lt;br /&gt;Det är så skönt att somna utan önskan,&lt;br /&gt;mätt på blommorna och trött på grönskan,&lt;br /&gt;med vinets röda krans vid huvudgärden...&lt;br /&gt;Höstens dag har ingen längtan mer,&lt;br /&gt;dess fingrar äro obevekligt kalla,&lt;br /&gt;i sina drömmar överallt den ser,&lt;br /&gt;hur vita flingor oupphörligt falla...&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-2762844103612110689?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/2762844103612110689/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=2762844103612110689&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2762844103612110689'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2762844103612110689'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/05/giorni-dautunno-edith-sdergran.html' title='Giorni d’autunno – Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-4407072186628992510</id><published>2007-04-30T14:07:00.000+03:00</published><updated>2007-04-30T14:11:14.585+03:00</updated><title type='text'>Sång ur vår själ - Joel Rundt (Finlandia, 1879—1971)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;"&gt;per una breve biografia dell'autore (in svedese) seguire il link&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/TEXTER/PERS/RUNDTJ.HTM"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/TEXTER/PERS/RUNDTJ.HTM&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Dalle nostre anime, un canto&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(traduzione in italiano di Piero Pollesello)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Il canto ci desti,&lt;br /&gt;ci segua,&lt;br /&gt;ci faccia rincontrare,&lt;br /&gt;mitighi le ansie nei nostri cuori,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;cammini al nostro fianco&lt;br /&gt;come un amico consolatore,&lt;br /&gt;ci unisca,&lt;br /&gt;ci guidi, ci dia sostegno.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tu, canto che mormori,&lt;br /&gt;tu, voce che guarisci,&lt;br /&gt;tu fai vibrare&lt;br /&gt;i petti a mille.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Canto del vento a primavera e del larice&lt;br /&gt;e del mugghío delle onde di tempesta,&lt;br /&gt;Canto, sali dalle nostre anime&lt;br /&gt;potente e luminoso!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Sång ur vår själ&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(Originale in svedese di Joel Rundt)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sången skall väcka oss&lt;br /&gt;följa oss vida,&lt;br /&gt;samla oss,&lt;br /&gt;lindra vårt hjärtas nöd,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;gå som en tröstande vän&lt;br /&gt;vid vår sida,&lt;br /&gt;ena oss,&lt;br /&gt;leda oss, skänka oss stöd.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Brusande sång,&lt;br /&gt;helande röst,&lt;br /&gt;genklang du väcker&lt;br /&gt;i tusende bröst.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vårvind och lärksång&lt;br /&gt;och stormvågors brus,&lt;br /&gt;sång ur vår själ,&lt;br /&gt;stig mäktig och ljus.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;N.B. Il testo di questa lirica è stato scelto per l'inno dell'associazione nazionale dei cori Finnosvedesi&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-4407072186628992510?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/4407072186628992510/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=4407072186628992510&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4407072186628992510'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4407072186628992510'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/04/sng-ur-vr-sjl-joel-rundt-finlandia.html' title='Sång ur vår själ - Joel Rundt (Finlandia, 1879—1971)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-8527688539662185146</id><published>2007-04-25T13:36:00.000+02:00</published><updated>2007-05-02T08:59:21.349+03:00</updated><title type='text'>Metsamiehen laulu, Aleksis Kivi (Finlandia, 1834-1872)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;(per una breve biografia di Kivi in Italiano vedi&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://it.wikipedia.org/wiki/Aleksis_Kivi"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://it.wikipedia.org/wiki/Aleksis_Kivi&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;per una biografia completa in inglese vedi&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Aleksis_Kivi"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Aleksis_Kivi&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt; )&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Il canto del boscaiolo&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(traduzione in Italiano di Piero Pollesello)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Salve bosco, salve monte,&lt;br /&gt;salve orso, signore del bosco.&lt;br /&gt;Ecco il ragazzo, il bel giovane&lt;br /&gt;viene avanti forte&lt;br /&gt;come il gagliardo vento dei monti.&lt;br /&gt;Voglio essere il figlio del bosco,&lt;br /&gt;l’eroe, l’orgoglio del bosco.&lt;br /&gt;Nelle distese dei boschi&lt;br /&gt;ho lottato con l’orso,&lt;br /&gt;e scordatevi tutto il resto!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sul pavimento verde&lt;br /&gt;ed ove non ci sono pareti a limitare la vista,&lt;br /&gt;sotto la tenda delle stelle&lt;br /&gt;io vado e canto e l’eco risuona attorno.&lt;br /&gt;Di chi è quella voce?&lt;br /&gt;Forse della vergine del bosco,&lt;br /&gt;che danza leggiadra sulla strada dei viandanti,&lt;br /&gt;e volteggia e si mostra&lt;br /&gt;ed i suoi riccioli d’oro ondeggiano.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La pace qui è meravigliosa,&lt;br /&gt;la lotta qui è eroica:&lt;br /&gt;se la tempesta si abbatte&lt;br /&gt;il bosco risuona&lt;br /&gt;il fulmine si scaglia e l’abete crolla al suolo.&lt;br /&gt;Voglio essere il figlio del bosco,&lt;br /&gt;l’eroe, l’orgoglio del bosco.&lt;br /&gt;Nelle distese dei boschi&lt;br /&gt;ho lottato con l’orso,&lt;br /&gt;e scordatevi tutto il resto!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Metsamiehen laulu&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(originale in Finlandese di Alexis Kivi)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terve, metsä, terve, vuori&lt;br /&gt;terve metsän ruhtinas!&lt;br /&gt;Täss´on poikas, uljas, nuori;&lt;br /&gt;esiin käy hän, voimaa täys´,&lt;br /&gt;kuin tuima tunturin tuuli.&lt;br /&gt;Metsän poika tahdon olla,&lt;br /&gt;sankar´ jylhän kuusiston,&lt;br /&gt;Tapiolan vainiolla&lt;br /&gt;karhun kanssa painii lyön,&lt;br /&gt;ja maailma unholaan jääköön.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Viherjäisell´ lattialla,&lt;br /&gt;miss´ ei seinät hämmennä,&lt;br /&gt;tähtiteltin korkeen alla&lt;br /&gt;käyskelen ja laulelen,&lt;br /&gt;ja kaiku ympäri kiirii.&lt;br /&gt;Kenen ääni kiiri siellä?&lt;br /&gt;Metsän immen lempeän!&lt;br /&gt;Liehtarina miehen tiellä&lt;br /&gt;hienohelma hyppelee,&lt;br /&gt;ja kultakiharat liehuu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ihana on täällä rauha,&lt;br /&gt;urhea on taistelo:&lt;br /&gt;Myrsky käy ja metsä pauhaa,&lt;br /&gt;tulta iskee pitkäinen&lt;br /&gt;ja kuusi ryskyen kaatuu.&lt;br /&gt;Metsän poika tahdon olla,&lt;br /&gt;sankar´ jylhän kuusiston,&lt;br /&gt;Tapiolan vainiolla&lt;br /&gt;karhun kanssa painii lyön,&lt;br /&gt;ja maailma unholaan jääköön.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-8527688539662185146?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/8527688539662185146/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=8527688539662185146&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/8527688539662185146'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/8527688539662185146'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/04/metsamiehen-laulu-aleksis-kivi_25.html' title='Metsamiehen laulu, Aleksis Kivi (Finlandia, 1834-1872)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-4038747962738643526</id><published>2007-04-10T13:19:00.000+02:00</published><updated>2007-04-30T14:17:18.544+03:00</updated><title type='text'>Gryning vid havet - Sten Selander (Svezia, 1891-1957)</title><content type='html'>Per una biografia dell'autore (in inglese) vedi:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sten_Selander"&gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Sten_Selander&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Alba sul mare&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(traduzione di Piero Pollesello)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La superficie del mare è lucida&lt;br /&gt;come uno scudo di rame e acciaio,&lt;br /&gt;ma sotto, nel profondo, la corrente è forte.&lt;br /&gt;Tutto è silenzio,&lt;br /&gt;come se la vita stessa fosse sepolta&lt;br /&gt;sotto campi neri come la notte.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sorgerà presto il sole dietro alla montagna?&lt;br /&gt;Il cielo è rosso,&lt;br /&gt;c’è una minaccia in quel colore.&lt;br /&gt;La tempesta arriverà,&lt;br /&gt;la tempesta di mare.&lt;br /&gt;Quella che ruggisce, quella che ride,&lt;br /&gt;che batte, così virile e forte!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Gryning vid havet&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(originale in svedese di Sten Selander)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Blankt som en sköld av koppar och stål ligger havet,&lt;br /&gt;men djupt under ytan går strömmen stark&lt;br /&gt;Allt är så tyst, som om livet själv låg begravet&lt;br /&gt;under de nattsvarta åsarnas mark.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Stiger ei morgonen snart över bergen?&lt;br /&gt;Himlen är röd, det är hot i den vredesrodnande färgen.&lt;br /&gt;Stormen skall komma, stormen från havet&lt;br /&gt;Stormen som skratta, stormen, som slår,&lt;br /&gt;manligt, härlig och stark.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;NOTA: questa lirica è stata musicata da &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;Hugo Alfvén (1872-1960) per coro maschile&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-4038747962738643526?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/4038747962738643526/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=4038747962738643526&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4038747962738643526'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/4038747962738643526'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/04/alba-sul-mare-gryning-vid-havet.html' title='Gryning vid havet - Sten Selander (Svezia, 1891-1957)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-3068809454253286559</id><published>2007-04-10T12:35:00.000+02:00</published><updated>2007-04-30T14:20:30.289+03:00</updated><title type='text'>Stemning / Atmosfera - Jens Peter Jacobsen (Danimarca, 1847-1885)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Per una bibliografia dell’autore (in inglese) vedi:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Jens_Peter_Jacobsen"&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Jens_Peter_Jacobsen&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Atmosfera&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(traduzione di Piero Pollesello)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tutte le ombre si allungano&lt;br /&gt;fino a fondersi in una;&lt;br /&gt;sola in cielo brilla&lt;br /&gt;una stella così splendente...&lt;br /&gt;i cieli hanno sogni pesanti,&lt;br /&gt;gli occhi dei fiori nuotano nella nebbia.&lt;br /&gt;Un misterioso vento soffia la sera fra i rami del tiglio.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Stemning&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(orginale in Danese di Jens Peter Jacobsen)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alle de voksende Skygger&lt;br /&gt;har vævet sig sammen til en.&lt;br /&gt;Ensom paa Himmelen lyser&lt;br /&gt;en Stjerne saa straalende ren,&lt;br /&gt;Skyerne have saa tunge Drømme,&lt;br /&gt;Blomsternes Øjne i Duggraad svømme,&lt;br /&gt;underligt Aftenvinden suser i Linden.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-3068809454253286559?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/3068809454253286559/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=3068809454253286559&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3068809454253286559'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3068809454253286559'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/04/stemning-atmosfera.html' title='Stemning / Atmosfera - Jens Peter Jacobsen (Danimarca, 1847-1885)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-8638549681985514413</id><published>2007-04-10T11:22:00.000+02:00</published><updated>2007-04-30T14:19:30.571+03:00</updated><title type='text'>Finlandia-hymni - Veikko Antero Koskenniemi (Finlandia, 1885-1962)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Inno alla Finlandia&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(traduzione di Piero Pollesello)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Guarda, o Finlandia, sorge il tuo giorno,&lt;br /&gt;la minaccia della notte è ormai scacciata&lt;br /&gt;e l’allodola del mattino canta nel cielo sereno&lt;br /&gt;ed è come se cantasse tutta la volta del cielo,&lt;br /&gt;il potere della notte è vinto dal chiarore del mattino,&lt;br /&gt;il tuo giorno è venuto, o terra natale.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O Finlandia, alza la testa&lt;br /&gt;inghirlandata di grandi memorie;&lt;br /&gt;sorgi, Finlandia, mostra al mondo&lt;br /&gt;che hai scacciato la schiavitù&lt;br /&gt;e che non ti sei piegata all’oppressione;&lt;br /&gt;il mattino è cominciato, o terra natale.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Finlandia-hymni&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;(originale in Finlandese)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oi, Suomi, katso, sinun päiväs' koittaa,&lt;br /&gt;Yön uhka karkoitettu on jo pois,&lt;br /&gt;Ja aamun kiuru kirkkaudessa soittaa,&lt;br /&gt;Kuin itse taivahan kansi sois'.&lt;br /&gt;Yön vallat aamun valkeus jo voittaa,&lt;br /&gt;Sun päiväs' koittaa, oi synnyinmaa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oi, nouse, Suomi, nosta korkealle,&lt;br /&gt;Pääs' seppelöimä suurten muistojen.&lt;br /&gt;Oi, nouse, Suomi, näytit maailmalle,&lt;br /&gt;Sa että karkoitit orjuuden,&lt;br /&gt;Ja ettet taipunut sa sorron alle,&lt;br /&gt;On aamus' alkanut, synnyinmaa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;N.B. Testo musicato da Jean Sibelius sulle note di "Finlandia"&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-8638549681985514413?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/8638549681985514413/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=8638549681985514413&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/8638549681985514413'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/8638549681985514413'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/04/finlandia-hymni-inno-alla-finlandia.html' title='Finlandia-hymni - Veikko Antero Koskenniemi (Finlandia, 1885-1962)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-5905215301138570181</id><published>2007-03-06T15:49:00.000+02:00</published><updated>2007-03-06T15:53:10.665+02:00</updated><title type='text'>Crepuscoli viola - Edith Södergran (Finlandia)</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Crepuscoli viola&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Edith Södergran (vedi note bibliografiche nel blog del 26 gennaio)&lt;br /&gt;Dalla raccolta “Dikter”/Poesie (1916)&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;traduzione di Piero Pollesello&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Porto in me crepuscoli viola dai primordi della mia esistenza,&lt;br /&gt;vergini nude che giocano con centauri galoppanti...&lt;br /&gt;Giorni gialli di sole con bei guardi,&lt;br /&gt;solamente i raggi di sole possono rendere degno omaggio ad un                                                 tenero corpo di donna...&lt;br /&gt;L'uomo non è arrivato, non c'è mai stato, mai ci sarà...&lt;br /&gt;L'uomo è uno specchio falso che la figlia del sole&lt;br /&gt;incollerita scaglia contro la roccia,&lt;br /&gt;l'uomo è una menzogna, che i fanciulli innocenti non capiscono,&lt;br /&gt;l'uomo è un frutto guasto che labbra sdegnose rifiutano.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Belle sorelle, venite su in alto, sulle rocce più ferme,&lt;br /&gt;siamo tutte guerriere, eroine, amazzoni,&lt;br /&gt;occhi senza peccato, fronti di cielo, larve di rosa,&lt;br /&gt;tuonanti risacche e uccelli volati via,&lt;br /&gt;siamo quelle meno attese e quelle di un rosso più cupo,&lt;br /&gt;macchie di tigre, corde tese, stelle senza vertigine.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Violetta skymningar...&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Testo originale&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Violetta skymningar bär jag i mig ur min urtid,&lt;br /&gt;nakna jungfrur lekande med galopperande centaurer...&lt;br /&gt;Gula solskensdagar med granna blickar,&lt;br /&gt;endast solstrålar hylla värdigt en ömsint kvinnokropp...&lt;br /&gt;Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli...&lt;br /&gt;Mannen är en falsk spegel den solens dotter&lt;br /&gt;vredgad kastar mot klippväggen,&lt;br /&gt;mannen är en lögn, den vita barn ej förstå,&lt;br /&gt;mannen är en skämd frukt den stolta läppar försmå.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sköna systrar, kommen högt upp på de starkaste klipporna,&lt;br /&gt;vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor,&lt;br /&gt;oskuldsögon, himmelspannor, rosenlarver,&lt;br /&gt;tunga bränningar och förflugna fåglar,&lt;br /&gt;vi äro de minst väntade och de djupast röda,&lt;br /&gt;tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-5905215301138570181?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/5905215301138570181/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=5905215301138570181&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/5905215301138570181'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/5905215301138570181'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/03/crepuscoli-viola-edith-sdergran.html' title='Crepuscoli viola - Edith Södergran (Finlandia)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-3018393435083306299</id><published>2007-02-07T12:04:00.000+02:00</published><updated>2007-02-07T12:11:20.592+02:00</updated><title type='text'>Notturno - Edith Södergran (Finlandia)</title><content type='html'>&lt;span style="color:#333333;"&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Edith Södergran&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;(vedi note bibliografiche nel blog del 26 gennaio)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color:#666666;"&gt;Dalla raccolta “Dikter”/Poesie (1916)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#666666;"&gt;Nokturn/Notturno&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Notturno&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;&lt;em&gt;Traduzione di Piero Pollesello&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Eterea argentata notte di luna,&lt;br /&gt;onda blu della notte,&lt;br /&gt;flutti rilucenti si inseguono&lt;br /&gt;l’un l’altro senza fine.&lt;br /&gt;Ombre cadono sulla strada,&lt;br /&gt;piangono i cespugli sulla spiaggia&lt;br /&gt;neri giganti vegliano l’argento della rena.&lt;br /&gt;Il profondo silenzio di mezz’estate,&lt;br /&gt;sonno e sogno, -&lt;br /&gt;la luna scivola sul mare&lt;br /&gt;bianca e tenera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;Nokturn&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;&lt;em&gt;Testo originale&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Silverskira månskenskväll, nattens blåa bölja,&lt;br /&gt;glittervågor utan tal på varandra följa.&lt;br /&gt;Skuggor falla över vägen,&lt;br /&gt;strandens buskar gråta,&lt;br /&gt;svarta jättar strandens silver vakta.&lt;br /&gt;Tystnad djup i sommarns mitt,&lt;br /&gt;sömn och dröm.&lt;br /&gt;Månen glider över havet,&lt;br /&gt;vit och öm.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-3018393435083306299?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/3018393435083306299/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=3018393435083306299&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3018393435083306299'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/3018393435083306299'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/02/notturno-edith-sdergran-finlandia.html' title='Notturno - Edith Södergran (Finlandia)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-7244428696336790315</id><published>2007-01-26T12:19:00.000+02:00</published><updated>2007-05-02T08:59:03.404+03:00</updated><title type='text'>Il giorno si raffresca / Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)</title><content type='html'>&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;&lt;strong&gt;Biografia di E.Södergran&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Edith Irene Södergran (1892-1923) è un’esponente del modernismo finlandese. Considerata un pioniere della poesia moderna di lingua svedese in Finlandia per il suoi significativi contributi di stile (quali la liberazione del verso dalla rima e dalla metrica) e contenuti (autobiografici, intimi, a volte criptici).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1892: nasce il 4 aprile a San Pietroburgo. I suoi genitori sono Helena Holmroos (n.1861) e Matts Södergran (n. 1846). Poco dopo la nascita, la famiglia si trasferisce a Raivola, a nord di San Pietroburgo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1902: inizia la scuola al Ginnasio Tedesco di san Pietroburgo. Lì abita con la famiglia fino al 1908, ma d'estate sono sempre a Raivola.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1907: inizia il cosiddetto "Quaderno dalla copertina cerata" che contiene manoscritti datati dal 1907 al 1909. In ottobre il padre muore di tubercolosi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1909: in gennaio le diagnosticano la tubercolosi e viene ammessa al sanatorio di Nummela, dove è sotto le cure di Axel von Bondsdorff&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1911-1913: Con la madre ad Arosa in Svizzera, ed alla citta' di cura di Davos,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1914: ritorno a Raivola&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1916: prende contatto con l'editore Holger Schildt e gli chiede se sarebbe disposto a pubblicare le sue poesie. Debutto con "Dikter"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1917: Causa la rivoluzione russa, la famiglia perde tutto. In autunno Edith visita Helsinki per contattare critici e poeti. E' la sua ultima visita a Helsinki.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1918: La guerra civile infiamma la Finlandia ed a Raivola stazionano delle truppe, che requisiscono la villa di Edith. Loro si trasferiscono in una piccola casetta presso la chiesa. La raccolta "Septemberlyran" esce con la critica positiva di Hagar Olsson.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1919: Inizia il carteggio con Hagar Olsson. La raccolta "Rosenaltaret" esce a primavera, ed il libro di aforismi "Brokiga iakttagelser" in autunno. Edith legge Nietzsche e viene introdotta gradualmente all'antroposofia di Rudolph Steiner.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1920: Appare la raccolta "Framtidens skugga"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1922: Elmer Diktonius visita Raivola in marzo ed inizia un carteggio con Edith. Edith inizia un lavoro di traduzione di poeti finno-svedesi in tedesco, ma alla fine dell'anno brucia il manoscritto perche' non e' riuscita a farlo pubblicare da alcuna casa editrice tedesca.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1923: In inverno Edith distrugge tutte le lettere che aveva ricevuto e qualche manoscritto. Muore, a 31 anni, la notte di mezzestate.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ho trovato altre traduzioni in:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://digilander.libero.it/adrianomeis/lebelle/sodergran/edith_sodergran.htm"&gt;http://digilander.libero.it/adrianomeis/lebelle/sodergran/edith_sodergran.htm&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Edith Södergran&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Dalla raccolta “Dikter”/Poesie (1916)&lt;br /&gt;Dagen Svalnar/Il giorno si raffresca&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Traduzione di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Il giorno i raffresca verso sera...&lt;br /&gt;Bevi il calore dalla mia mano,&lt;br /&gt;la mia mano ha lo stesso sangue della primavera.&lt;br /&gt;Prendi la mia mano, prendi il mio braccio bianco,&lt;br /&gt;prendi il desiderio delle mie spalle strette.&lt;br /&gt;Sarebbe strano sentire&lt;br /&gt;per una notte almeno, una notte come questa,&lt;br /&gt;la tua testa pesare sul mio seno.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;II&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hai gettato la rosa rossa del tuo amore&lt;br /&gt;nel mio grembo bianco -&lt;br /&gt;la tengo stretta nelle mie mani calde&lt;br /&gt;la rosa rossa del tuo amore, che appassisce presto...&lt;br /&gt;O tu, dominatore dagli occhi freddi,&lt;br /&gt;io accetto la corona che mi porgi,&lt;br /&gt;essa fa piegare il mio capo sul mio cuore.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;III&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ho visto il mio signore per la prima volta oggi,&lt;br /&gt;tremante, l’ho subito riconosciuto.&lt;br /&gt;Ora sento già la sua mano pesante sul mio braccio leggero...&lt;br /&gt;Dov’è il mio riso sonoro di vergine,&lt;br /&gt;la mia libertà di donna dal capo altero?&lt;br /&gt;Ora sento la stretta forte di lui sul mio corpo vibrante,&lt;br /&gt;ora odo il suono duro della realtà&lt;br /&gt;contro i miei fragili, fragili sogni.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;IV&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hai cercato un fiore&lt;br /&gt;e trovasti un frutto.&lt;br /&gt;Hai cercato una sorgente&lt;br /&gt;e trovasti un mare.&lt;br /&gt;Hai cercato una donna&lt;br /&gt;e trovasti un’anima -&lt;br /&gt;tu sei deluso.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Edith Södergran&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Dalla raccolta “Dikter”/Poesie (1916)&lt;br /&gt;Dagen Svalnar/Il giorno si raffresca&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Testo originale&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;I&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dagen svalnar mot kvällen...&lt;br /&gt;Drick värmen ur min hand,&lt;br /&gt;min hand har samma blod som våren.&lt;br /&gt;Tag min hand, tag min vita arm,&lt;br /&gt;tag mina smala axlars längtan...&lt;br /&gt;Det vore underligt att känna,&lt;br /&gt;en enda natt, en natt som denna,&lt;br /&gt;ditt tunga huvud mot mitt bröst.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;II&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Du kastade din kärleks röda ros&lt;br /&gt;i mitt vita sköte --&lt;br /&gt;jag håller fast i mina heta händer&lt;br /&gt;din kärleks röda ros som vissnar snart...&lt;br /&gt;O du härskare med kalla ögon,&lt;br /&gt;jag tar emot den krona du räcker mig,&lt;br /&gt;som böjer ned mitt huvud mot mitt hjärta...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;III&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag såg min herre för första gången i dag,&lt;br /&gt;darrande kände jag genast igen honom.&lt;br /&gt;Nu känner jag ren hans tunga hand på min lätta arm...&lt;br /&gt;Var är mitt klingande jungfruskratt,&lt;br /&gt;min kvinnofrihet med högburet huvud?&lt;br /&gt;Nu känner jag ren hans fasta grepp om min skälvande kropp,&lt;br /&gt;nu hör jag verklighetens hårda klang&lt;br /&gt;mot mina sköra sköra drömmar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;IV&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Du sökte en blomma&lt;br /&gt;och fann en frukt.&lt;br /&gt;Du sökte en källa&lt;br /&gt;och fann ett hav.&lt;br /&gt;Du sökte en kvinna&lt;br /&gt;och fann en själ --&lt;br /&gt;du är besviken.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-7244428696336790315?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/7244428696336790315/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=7244428696336790315&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7244428696336790315'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/7244428696336790315'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/01/il-giorno-si-raffresca-edith-sdergran.html' title='Il giorno si raffresca / Edith Södergran (Finlandia, 1892-1923)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-1516546135799537050</id><published>2007-01-23T12:54:00.000+02:00</published><updated>2007-04-30T14:22:01.625+03:00</updated><title type='text'>La Sorgente J.L.Runeberg (Finlandia, 1804-1877)</title><content type='html'>&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;&lt;strong&gt;Biografia di Johan Ludvig Runeberg&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Con J.L.Runeberg (1804-1877), scrittore finno-svedese e insegnante di latino e greco prima ad Helsinki e poi a Borgå (dal 1837 al 1857), la poesia in Finlandia acquista una posizione indipendente. Runeberg venne considerato, ancora in vita, come un ”monumento” nazionale, ma recentemente ne è stata riscoperta la natura passionale e dispotica, anche verso sua moglie Fredrika (scrittrice ella stessa). Nella prima raccolta ”Poesie” (1830) egli ricerca la semplicità della poesia popolare. Nel racconto sul contadino Paavo esprime il suo patriottismo ed il desiderio di promuovere il popolo finlandese al ruolo di protagonista. La raccolta di esametri ”I cacciatori di alci” (1832) è un realistico, quasi etnologico, sforzo di descrivere la vita in Finlandia. Nei lavori epici ”Hanna” (1836), ”Notte di Natale” (1841) e soprattutto in ”Re Fjalar” (1844) egli tratta invece, su un sfondo di mitologia nordica e celtica, temi quali l’umana superbia, l’annientamento e la riconciliazione. Il suo capolavoro rimane, però, ”I racconti dell’alfiere Stål” (1848[I]-1860[II]) in cui racconta la guerra russo-svedese del 1808-1809 durante la quale la Finlandia cessò dopo 650 anni di essere parte integrante del regno di Svezia e venne annessa all’Impero russo. Qui l’ideale eroico si unisce ad un magnifico realismo ove gli eroi (o antieroi) sono spesso dei comuni soldati (vedi il noto personaggio di Sven Dufva) o delle povere donne (come l’eroina Lotta Svärd). Quest’opera, peraltro scritta in svedese come tutta la produzione di Runeberg, è stata il primo grande tentativo di dare al popolo Finlandese una dignità nazionale. Runeberg compose anche molti inni sacri (Psalmer) che ancor oggi vengono correntemente usati per le funzioni religiose sia in Finlandia che in Svezia. Una sua lirica dedicata alla natura finlandese ed al destino del suo popolo è oggi il testo dell’Inno Nazionale ”O nostra terra natale”. La casa di Runeberg a Borgå è oggi un museo aperto al pubblico. Nel sonetto ”O sorgente, siedo alle tue rive”, testo di una canzone popolarissima sia fra i finlandesi di lingua svedese che fra i connazionali di lingua finlandese, le nuvole sono una metafora delle donne (infatuazioni, amori, scappatelle, o veri tradimenti) che passarono davanti al poeta durante la sua vita. Li vede ora con occhi diversi: sono solo vanità che hanno disturbato la vera sorgente, la sua anima di poeta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#660000;"&gt;Johan Ludvig Runeberg (Finlandia, 1804-1877)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#660000;"&gt;&lt;strong&gt;Källan / La sorgente&lt;/strong&gt; (dalla raccolta Dikter II, 1833)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;&lt;em&gt;Traduzione di Piero Pollesello&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;O sorgente, siedo alle tue rive&lt;br /&gt;e guardo come il corteo di nuvole,&lt;br /&gt;guidate da mano invisibile,&lt;br /&gt;si riflette nelle tue onde tremule.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ecco, una nube appare e si infiamma rossa&lt;br /&gt;come il sorriso di un bocciolo di rosa.&lt;br /&gt;Ma, addio! Così presto mi dice addio&lt;br /&gt;per non tornare più.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Un’altra ne vedo arrivare&lt;br /&gt;ancora più rilucente e bella!&lt;br /&gt;Oh, se ne va’ anche questa, altrettanto in fretta,&lt;br /&gt;e, volubile, sparisce&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;E ancora una! Ma questa non vuole andarsene&lt;br /&gt;e segue lenta il suo corso;&lt;br /&gt;o sorgente, ora il cielo è scuro&lt;br /&gt;e la sua ombra ti rabbuia&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Quando ti vedo così, o sorgente&lt;br /&gt;penso alla mia anima:&lt;br /&gt;a quanti cieli dorati&lt;br /&gt;ha dovuto dire addio,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;a quanti cieli pesanti e tristi&lt;br /&gt;hanno gettato su di te una notte fonda,&lt;br /&gt;e sono venuti all’improvviso,&lt;br /&gt;ma se ne sono andati così lentamente.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;E anche se lo so bene&lt;br /&gt;come se ne siano venuti o andati,&lt;br /&gt;so che sono solo stati cieli vuoti&lt;br /&gt;che si riflettevano nella mia anima.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La luce e le ombre del tuo specchio d’acque&lt;br /&gt;hanno dipeso da essi! -&lt;br /&gt;o sorgente, quando finirà questo gioco?&lt;br /&gt;quando le tue acque avranno pace?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#660000;"&gt;Johan Ludvig Runeberg (Finlandia, 1804-1877)&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Källan / La sorgente&lt;/strong&gt; (dalla raccolta Dikter II, 1833)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3366ff;"&gt;&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;Testo originale&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Jag sitter, källa vid din rand,&lt;br /&gt;och ser på molnens tåg,&lt;br /&gt;hur ledda av en osedd hand,&lt;br /&gt;de växla i din våg.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Där kom en sky, den log så röd&lt;br /&gt;som rosenknoppen ler;&lt;br /&gt;farväl! hur snart farväl den bjöd,&lt;br /&gt;för att ej komma mer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dock där en annan, lika klar&lt;br /&gt;och strålande igen!&lt;br /&gt;Ack, lika flyktig, lika snar,&lt;br /&gt;försvinner även den.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nu åter en! - Den vill ej fly,&lt;br /&gt;den vandrar tung sin stig;&lt;br /&gt;men, källa, mörk är denna sky,&lt;br /&gt;och den förmörkar dig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tänker, när jag ser dig så,&lt;br /&gt;uppå min egen själ:&lt;br /&gt;hur mången gyllne sky också&lt;br /&gt;har bjudit den farväl,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;hur mången tung och dyster spred&lt;br /&gt;sin djupa natt i den,&lt;br /&gt;och kom så hastig, ack, med skred&lt;br /&gt;så långsamt bort igen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Men hur det kommit, hur de gått,&lt;br /&gt;jag känt dem ganska väl;&lt;br /&gt;de varit tomma skyar blott&lt;br /&gt;i spegeln av min själ.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Och spegelns ljus och mörker skall&lt;br /&gt;likväl av dem bero! -&lt;br /&gt;o källa, när blir leken all,&lt;br /&gt;när får din bölja ro?&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-1516546135799537050?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/1516546135799537050/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=1516546135799537050&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1516546135799537050'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/1516546135799537050'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/01/la-sorgente-jlruneberg-finlandia.html' title='La Sorgente J.L.Runeberg (Finlandia, 1804-1877)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8601392034165658693.post-2327884118574966842</id><published>2007-01-22T09:06:00.000+02:00</published><updated>2007-05-02T09:02:41.336+03:00</updated><title type='text'>Tag bort fotografierna - Hjalmar Gullberg (Svezia, 1898-1961)</title><content type='html'>&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#3333ff;"&gt;Bibliografia di Hjalmar Gullberg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;H. Gullberg (1898-1961) abitò con i suoi genitori adottivi a Malmö e studiò a Lund, nel sud della Svezia. Debuttò come scrittore nel 1927 con “In una città sconosciuta”. Dopo “Esercizi spirituali” (1932), la sua lirica, pur caratterizzata da temi e forme di poesia d’amore, cominciò ad esprimere allo stesso tempo un desiderio di misticità e di trascendenza. Altre opere di questo periodo sono “Amore nel ventesimo secolo” (1932), “Conquistare il mondo” (1937) e “Cinque pani e due pesci” (1942). L’evoluzione della forma poetica in Svezia attorno al 1940 lo lasciò indifferente ed il lavoro “La maschera della morte ed il Paradiso Terrestre” (1952) è impregnato di spiritualità cristiana, sebbene una continua fonte di ispirazione sia rappresentata dal mondo antico. Nelle sue ultime raccolte “Terzine nel tempo dell’ingenuità” (1958) e “Occhi, labbra” (1959) Gullberg lascia il ritmo dolce che caratterizzava le sue liriche per adottare l’uso di un linguaggio e di costruzioni verbali più complessi. In questo periodo della sua vita egli lotta contro una grave malattia. Traduttore entusiasta di Euripide, Sofocle e Aristofane, Gullberg fu direttore del Radioteater dal 36 al 50. Tradusse ed introdusse in Svezia anche le opere di Juan Ramón Jimenez a Gabriela Mistral e, nel 1940, fu eletto membro dell’Accademia di Svezia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;"Togli via quelle immagini!" (dalla raccolta "Occhi, labbra", 1953)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;Traduzione di Piero Pollesello&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Togli via quelle immagini! A noi morti&lt;br /&gt;ci rattrista il ricordo di quei tempi.&lt;br /&gt;Il trapasso non viene senza pena&lt;br /&gt;verso la pace eterna: quella pace&lt;br /&gt;che augurate nei vostri necrologi.&lt;br /&gt;Voi lasciateci andare! Il dolor vostro&lt;br /&gt;ci raffrena, prolunga il funerale!&lt;br /&gt;Or che dobbiam mutare nome e forma,&lt;br /&gt;l’epitaffio ed il busto in marmo o in bronzo,&lt;br /&gt;son legami cui possiam fare a meno.&lt;br /&gt;Siam la neve che a fiocchi cade lenta&lt;br /&gt;in silenzio la notte. Alla finestra&lt;br /&gt;il tuo viso. Di chi è il nome che chiami?&lt;br /&gt;A noi non è alcun nome.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;"Tag bort fotografierna" ("Ögon, läppar", 1953)&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;color:#3333ff;"&gt;originale in svedese di Hjalmar Gullberg&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tag bort fotografierna! Vi döda&lt;br /&gt;är känsliga för dylikt första tiden.&lt;br /&gt;Anpassningen sker inte utan möda&lt;br /&gt;till friden över allt förstånd, till friden&lt;br /&gt;som ni har unnat oss i dödsannonsen.&lt;br /&gt;Släpp oss! Er sorg förlänger vår begravning.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Namn och profil i marmor och i bronsen&lt;br /&gt;när vi ska byta form och ändra stavning,&lt;br /&gt;är hinder som vi hellre vore utan.&lt;br /&gt;I natt är vi den snö som faller flinga&lt;br /&gt;vid flinga ljudlöst. Ansikte mot rutan,&lt;br /&gt;vems namn är det du ropar? Vi har inga.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;Piero Pollesello, Ph.D., Adj.Prof., Cav.O.S.S.I., Aut.Transl.&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8601392034165658693-2327884118574966842?l=pollesello.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://pollesello.blogspot.com/feeds/2327884118574966842/comments/default' title='Commenti sul post'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8601392034165658693&amp;postID=2327884118574966842&amp;isPopup=true' title='0 Commenti'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2327884118574966842'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8601392034165658693/posts/default/2327884118574966842'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://pollesello.blogspot.com/2007/01/hjalmar-gullberg-h.html' title='Tag bort fotografierna - Hjalmar Gullberg (Svezia, 1898-1961)'/><author><name>piero pollesello</name><uri>http://www.blogger.com/profile/06813769543592600505</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
